Turkiets president heter fortsatt Recep Tayyip Erdogan även efter söndagens val. Ett bra val för honom, kommenterar Turkietexperten Paul Levin. Men en stor utmaning återstår – landets ekonomi.
TURKIET – Erdogan får i alla fall delvis den seger han ville ha. Visserligen förlorar han den egna majoriteten i parlamentet och blir därför beroende av allianspartnern MHP, det ultranationalistiska partiet, men han slipper en andra omgång i presidentvalet och det tror jag han är mycket tacksam för, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.
Historiska bottennivåer
Kvar står en stor utmaning som hade hamnat i knät på vilken president som än hade vunnit, nämligen den turkiska ekonomin, kommenterar Levin.
– Den ser ut att överhetta och är kanske på väg mot en hård landning. Det ryktas om att Turkiet förhandlar med (Internationella valutafonden) IMF om ett stödpaket, valutareserverna sinar mycket snabbt och den turkiska liran har fallit 20 procent det här året.
Den turkiska liran är nere på historiska bottennivåer mot dollarn, även om den stärktes något omedelbart efter valresultatet. Dessutom har landet en inflation på över 12 procent.
– På lång sikt behöver Turkiet göra ett skifte, från den investeringsdrivna ekonomin med fasta investeringar i byggsektorn och infrastruktur som en motor för tillväxt, till en mer långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt som bygger på export och investeringar i forskning och utveckling. Det syns inga tecken på att man tagit några seriösa steg mot det.
Får större makt
Erdogan blir nu förste president att styra under den nya författningen som ger hans ämbete utökad makt.
– Han har dock redan en hel del av de här befogenheterna i praktiken i och med det undantagstillstånd som råder sedan det misslyckade kuppförsöket 2016. Men Erdogan har lovat att häva det och det kan han kosta på sig, skulle jag vilja hävda, när han får så utökade maktbefogenheter.
– I stort sett betyder det att Turkiet slår in på den väg man gått sedan AKP vann valet 2002, säger Paul Levin.
Fakta: Valet i Turkiet
Om ingen presidentkandidat hade fått över 50 procent av rösterna i söndagens president- och parlamentsval i Turkiet så skulle de två kandidater med flest röster gå vidare till en andra omgång.
Sammantaget ställde sex presidentkandidater upp: Recep Tayyip Erdogan, Muharrem Ince, Meral Aksener, Selahattin Demirtas, Temel Karamollaoglu och Dogu Perincek.
Opinionsmätningar tydde på att president Recep Tayyip Erdogan skulle bli omvald, men troligtvis efter en andra valomgång i juli. Vanligtvis brukar Erdogan kunna använda ekonomin som politiskt slagträ för att vinna röster. Men inflationen har stigit kraftigt och liran har förlorat omkring 20 procent i värde mot dollarn i år.
I april förra året fick Erdogan genom en folkomröstning igenom en grundlagsändring som kraftigt ökar presidentens makt. Dessa ändringar kommer att träda i kraft efter valet.
I parlamentsvalet har både regeringen och oppositionen bildat koalitioner för att försöka få majoritet.
Bakgrund: Turkiets nya författning
I april 2017 genomfördes en folkomröstning om en ny författning i Turkiet. Folkomröstningen resulterade – med ytterst knapp majoritet – i att presidentämbetet får utökad makt.
Bland annat får presidenten starkare befogenheter att personligen utse ministrar samt en eller flera vicepresidenter. Rollen som premiärminister, som i dag hålls av Binari Yildirim, upphör även att existera efter söndagens presidentval.
Presidenten och parlamentet får nu möjlighet att välja fyra medlemmar till HSYK, ett råd av domare och åklagare som spelar en nyckelroll i att tillsätta juridisk personal i landet.
Parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars minskas bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Enligt den nya författningen kan undantagstillstånd införas i landet vid ”uppror mot hemlandet” eller ”våldshandlingar som hotar att dela landet”. Det initiala undantagstillståndet införs i sex månader, till skillnad från tre månader i dag, och kan sedan förlängas av presidenten med fyra månader åt gången.
Antalet ledamöter i parlamentet höjs från 550 till 600, och minimiåldern för ledamöter sänks från 25 till 18. Parlamentsval kommer att hållas vart femte år i stället för vart fjärde, och på samma dag som presidentvalet.
Med den nya författningen kan presidenten fortsatt maximalt sitta två mandatperioder om fem år vardera – med den nya författningen nollställs dock mandattiden, vilket ger Erdogan möjlighet att sitta fram till år 2028.
