Statskupp och ockupation

Afghanistan har en historia som ett oberoende kungadöme som sträckte sig fram till 1700-talet. Landet var länge en regional stormakt men blev marginaliserat i en maktkamp mellan Storbritannien och Sovjetunionen. Dagens konflikt har ett samband med att kungadömet avsattes på 1970-talet.
År 1973 blev kungen avsatt i en kupp där den relativt liberale Mohammed Daoud Khan utnämnde sig själv som president. Under Daoud Khan ökade emellertid konflikten med det afghanska kommunistpartiet (PDPA). Vilket ledde till en statskupp 1978 då kommunisterna mördade Daoud Khan.

Men PDPA hade inget brett folkligt stöd. Och länge såg det ut som hela PDPA-regeringen skulle falla. Sovjetunionen invaderade 1979 Afghanistan genom att skicka 25 000 soldater till landet. Detta blev startskottet till ett 10 år långt brutalt krig.

Islamistisk framväxt

En rad upprorsgrupper började organisera sig på landsbygden och kämpade mot den sovjetiska ockupationen. Många av rebellerna var religiösa fundamentalister medan andra var mer demokratiskt orienterade. I övriga världen sågs dessa rebeller som en enda stor rörelse, den så kallade Mujaheddin.

Den sovjetiska invasionen spred skräck och ilska i resten av världen. Särskilt USA som strävade efter att bekämpa kommunismen var förargade över invasionen och bestämde sig för att stötta Mujaheddin. Tillsammans med Saudiarabien beviljade de under en tioårsperiod nästan 40 miljarder dollar i pengar och vapen till rebellerna i landet. Pakistan och Kina stöttade rebellgrupperna med militär träning. Därmed var det upplagt för ett långvarigt krig mellan kommunisterna och internationellt stöttade Mujaheddin.

Antalet människor som har mist livet i samband med konflikten finns det inte helt säkra uppgifter på. Uppskattningsvis har mellan 800 000 och 2 miljoner människor dött, 90 procent av dessa är civila. Dessutom har mellan 5–10 miljoner förlorat sina hem och tvingats på flykt till grannländerna Iran och Pakistan.

Inbördeskrig

År 1989 drog sig Sovjetunionen ut från Afghanistan. Kvar fanns ett land i total upplösning. De olika upprorsgrupperna lyckades till slut att besegra kommunisterna i Kabul men blev inte eniga om den fortsatta maktfördelningen. Istället fortsatte konflikten internt, och utvecklades till ett regelrätt inbördeskrig som varade fram till att den islamistiska talibanrörelsen tog kontroll över landet mellan 1996–1997.

Talibanerna hade sitt ursprung bland unga Mujaheddin-krigare i Kandahar, ledda av bondesonen och pashtunen Mullah Mohammer Omar. Med brett militärt stöd från Pakistans underrättelsetjänst kontrollerade talibanerna nästan 90 procent av Afghanistan.

Bara en liten del av landet styrdes av den så kallade Norra alliansen som var förenade i opposition mot talibanerna. I resten av landet styrde talibanerna med hård hand; kvinnor nekades arbete och studier, stöld blev straffat med stympning och oppositionella blev systematiskt förföljda och dödade.
Talibanregimen varade ända fram till oktober 2001 då den militära Norra alliansen, med hjälp av USA och NATO, åter tog militär kontroll över majoriteten av Afghanistan.

Talibanernas fall

Under talibanregimen hade terrornätverket Al-Qaida både träningsläger och sin huvudbas i Afghanistan. Efter det att al-Qaida genomfört terrorattentaten mot USA i New York och Washington 11 september 2001 inledde så USA ett angrepp mot Afghanistan. vilket ledde till att talibanregimen till slut föll.

De nya makthavarna i Kabul representerade en brokig samling av krigsherrar och tidigare Mujaheddinkrigare. Med ekonomiskt och militärt stöd från NATO, USA och många andra västerländska länder etablerades det emellertid ett styrelseråd där Hamid Karzai, son till en tidigare politiker och känd antikommunist, blev tillsatt som president.

År 2004 genomfördes de första fria valen i Afghanistan och Karzai blev formellt vald till president med över 50 procent av rösterna.

Nya konflikter med talibanerna

Trots talibanregimens fall var kriget inte över. Efter att ha undvikit ett fullständigt nederlag år 2002 omgrupperade sig de kvarvarande talibanerna i gränsområdet mot Pakistan. Härifrån återupptog de år 2005 ett omfattande gerillakrig. Striderna ökade i antal år efter år och under 2007–2008 hade talibanerna återvunnit mycket av kontrollen över södra och östra Afghanistan.

I ett försök att återfå det militära övertaget bestämde sig USAs president Barack Obama år 2008 att öka antalet soldater i Afghanistan dramatiskt.

Utländska trupper dras tillbaka

Tillbakadragningen av amerikanska soldater påbörjades 2011. Efter att gradvist överfört ansvaret för säkerhets- och militära operationer till den afghanska armén överlämnades de sista distrikten till afghanska styrkor den 18 juni 2013. Efter detta har nu den afghanska armén ansvaret för säkerheten i landet.

Konflikten i dag

När nästan alla utländska soldater lämnat landet i december 2014 ökade återigen hotet från talibanerna och hösten 2015 tvingades Natoländerna bromsa hemtagningen av de sista soldaterna.

Under 2016 och 2017 försämrades situationen ytterligare när talibanerna stärkte sitt grepp om delar av landet och även Islamiska staten började etablera sig i Afghanistan. Allt fler civila föll offer för våldet och arméns och polisens förluster ökade.

Hittills under 2018 har nio attentat och bombdåd utförts i landet, med över 260 döda.

Efter att terrorgruppen IS förlorat fäste i Syrien förväntas nu många IS-krigare etablera sig i Afghanistan. Och under 2018 planerar Nato återigen skicka soldater.

Källa: Globalis