Östersjötorsken får åter rött ljus av Världsnaturfonden (WWF). I årets nya fiskguide placeras den bland fiskar man bör undvika.
För inte så länge sedan ansågs arten ha återhämtat sig till en hyfsad nivå, men nu verkar bestånden åter vara väldigt svaga.
ÖSTERSJÖN Östersjötorsken är verkligen ett sorgebarn. Det såg ganska bra ut runt 2011, men sedan har det gått långsamt neråt, säger Inger Näslund, ansvarig för havs- och fiskefrågor på WWF.
Torskarna växer inte normalt och de blir könsmogna väldigt tidigt. Det är tecken på ett bestånd i kris. Det finns risk för kollaps.
Orsakerna till problemen är delvis okända, men WWF anser att beståndet bör få vila helt från trålfiske – även om detta skulle vara mycket svårt att få till politiskt.
Fångstkvoterna har hela tiden satts på gränsen för vad forskarna har rekommenderat, eller något över, säger Näslund.
I Fiskguiden 2018, den tolfte i ordningen, poängteras att all torsk från Östersjön, utan undantag, får rött ljus, och bör undvikas helt av konsumenterna. Inget bestånd får grönt (bra val) eller gult (var försiktig) ljus.
Många arter mår dåligt
Den som vill ha torsk kan köpa torsk som har fångats i Barents hav, Norska havet och vid Svalbard. Där har beståndet ökat, delvis på grund av bra förvaltning.
Frågan är väl bara om det här beståndet på sikt räcker till hela Europa, säger Näslund.
I Östersjön är det inte bara torsken som mår dåligt. Situationen för de flesta fiskarter i vårt innanhav är dålig i dagsläget. Bara tre av tretton Östersjöarter på listan får grönt ljus – strömming från östra Östersjön, garnfiskad abborre från Rigabukten, och MSC-certifierad (miljömärkt) skarpsill. Lax, gädda och piggvar får alla rött ljus.
Gröna och röda räkor
På Västkusten är det fortsatt rött ljus för nordhavsräkor fångade på svenskt eller danskt vatten, om de inte är MSC- eller Krav-certifierade. Då är det grönt ljus.
MSC-certifiering är något som har ökat dramatiskt på senare år. Det innebär, eller ska innebära, att fiskarna, eller räkorna, är fångade på ett sätt som är ekologiskt hållbart. Av det 70-tal arter som finns i guiden finns gröna alternativ för 80 procent.
Fast för några arter saknas helt gröna eller gula alternativ – ål, alla hajar och rockor, vitling och röd snapper.
Det finns också problem med tonfisken. Där uppmanas konsumenterna att vara aktsam med inköpen och bara köpa de miljömärkta burkarna.
Fakta: Fiskguiden
Fiskguiden har getts ut sedan 2002, och successivt utökats med fler och fler arter.
Årets upplaga är den tolfte i ordningen och omfattar drygt 70 av de vanligaste fisk- och skaldjursarterna på den svenska marknaden.
WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: hur bestånden mår, om förvaltningen är effektiv, och vilka effekter fisket har på ekosystemen.
För odlade arter undersöks var fiskfodret kommer ifrån och vilken miljöpåverkan odlingarna har.
Fiskguiden kan laddas ner på mobilen, datorn eller surfplattan.
Källa: WWF
