På senare år har sociala medier blivit allt viktigare för att organisera protester och andra krav på förändring i Afrika. Och i flera fall har kraven gett resultat – trots att myndigheterna i flera länder försöker begränsa yttrandefriheten på nätet.
AFRIKA I april 2014 kidnappades 276 tonårsflickor från en skola i nordvästra Nigeria. Men reaktionerna från myndigheterna och de lokala medierna var alldeles för få, tyckte Oby Ezekwesili, som tidigare arbetade för Världsbanken.
Tillsammans med andra aktivister beslutade hon sig då för att lansera en kampanj via sociala medier för att få myndigheterna att agera. Ett krav som följdes upp med organiseringen av en demonstration utanför landets parlament i huvudstaden Abuja.
Inom några veckor hade kampanjen ”Bring Back Our Girls” fått spridning i hela världen, hashtaggen på Twitter kom att användas mer än en miljon gånger, bland annat av den dåvarande amerikanska presidenthustrun Michelle Obama och Nobelpristagaren Malala Yousafzai.
Rörelsen som startats på gräsrotsnivå blev avgörande för att förmå den nigerianska regeringen att uppmärksamma kidnappningen och anslå större resurser för att försöka befria flickorna.
Efter den arabiska våren 2011 har det blivit allt vanligare att unga afrikaner använder modern teknik för att visa sitt engagemang, och det är nu mycket vanligt att unga afrikaner samlas vid demonstrationer eller mobiliserar på andra sätt via sociala medier.
– Utan internet och sociala medier skulle det vara mycket svårt att organisera en stor demonstration inom 48 timmar, säger professor Alcinda Honwana, som arbetar som rådgivare vid FN:s avdelning för ekonomiska och sociala ärenden, Desa.
Det var antagligen tack vare unga människor politiska arbete som valet i Gambia till sist respekterades 2016. Deras påverkansarbete med hjälp av hashtaggen GambiaHasDecided inleddes i samband med att den dåvarande presidenten Yahya Jammeh vägrade lämna makten efter att ha förlorat valet. Kampanjen fortsatte att sprida sig och till sist avgick presidenten, efter 22 år vid makten.
– Sociala medier har för alltid förändrat dynamiken i afrikansk politik, säger Raffie Diab, en av dem som inledde kampanjen i Gambia.
I oktober 2014 organiserade sig många unga människor mot den dåvarande presidenten Blaise Compaoré i Burkina Faso, som med hjälp av en konstitutionsändring ytterligare ville förlänga sin redan långa tid vid makten. Det resulterade i en folklig resning som ledde till att presidenten avsattes.
I Senegal protesterade många unga med hjälp av sociala medier mot den höga arbetslösheten i landet, något som kom att bidra till att den dåvarande presidenten Abdoulaye Wade förlorade valet 2012.
De sociala medierna har även blivit viktiga för många afrikanska politiker. Ett exempel är Kenya där över hälften av dem som fick rösta i fjolårets val var yngre än 35 år. Landets president Uhuru Kenyatta är själv aktiv på sociala medier och hans anhängare menar att det har bidragit till att ”avmystifiera presidentskapet”.
I Zimbabwe har Emmerson Mnangagwa, efterträdaren till Robert Mugabe, snabbt anammat de sociala medierna, där han ofta vänder sig direkt till befolkningen i olika inlägg. Det innebär en stor förändring jämfört med den tidigare presidenten, som gjorde sig känd för att inte ens äga en smart mobiltelefon.
År 2016 rapporterade Afrikanska utvecklingsbanken att 38 av de 40 länder i världen som har de yngsta befolkningarna kommer att ligga på den afrikanska kontinenten till 2050. I alla dessa länder kommer medianåldern att vara under 25 år.
Experter påpekar att detta innebär att det är de ungas röster som kommer att avgöra framtidens politiska val. Professor Alcinda Honwana påpekar dock att de sociala medierna inte med självklarhet kommer att förmå fler av de unga att gå till valurnorna. Hon menar att det snarare är mer avgörande att de känner att röstandet är betydelsefullt för deras framtid.
*En längre version av denna artikel har tidigare publicerats i FN-tidskriften Africa Renewa