Besök Syregården online

Se livesändningar och videoklipp från våra aktiviteter i Almedalen.
Till SyreTV

Program 2018

14.20-14.50 Syres heta stol – Vad vill Liberalerna? Arrangör: Syretidningarna
Liberalerna har vacklat mellan att stödja en human migrationspolitik och stängda gränser med till exempel nej till att låta de ensamkommande som varit här länge stanna. Hur liberalt är egentligen liberalerna? Var står partiet i GAL-TAN-frågor? Vi diskuterar ideologi, arbete, grundtrygghet, integritetsfrågor, invandring, rasism, droger, tillväxt, miljöfrågor med mera.

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre, Helene Odenjung, förste vice ordförande och Kommunalråd i Göteborg, Liberalerna.

15.00–15.50  Hotet mot det fria ordet Arrangör: Syretidningarna

Pressfriheten hotas på bred front i världen just nu.​ Larmen i form av lägesrapporter som uppmanar inte minst medborgare i europeiska demokratier att vara vaksamma på utvecklingen blir allt fler.​ Svenska debatter om inskränkningar av yttrandefriheten tenderar att handla om illavarslande förändringar och lägen i länder runt omkring, men hur ser situationen ut här i Sverige? Finns det anledning att oroas över politiska förslag som syftar till ändrade förutsättningar för det fria ordet även här?

Medverkande: Morgan Olofsson, riksdagskandidat för Liberalerna och tidigare SVT:s Rapports korrespondent i Moskva. Martin Schibbye, frilansjournalist. Moderator: Mattias Gönczi, ledarskribent på Syre.

15.55–16.45 Eftersnack: Hotet mot det fria ordet

16.00–16.50 Är utsläppen från Thailandssemestern flygbolagens, politikernas eller resenärens ansvar? Arrangör: Syretidningarna

I början av året kom plötsligt flyget upp i klimatdiskussionen. Att flygets utsläpp är oförenliga med att rädda klimatet är de flesta överens om. Men oenigheten är desto större om ifall flygresenärer har något ansvar för utsläppen eller om hela ansvaret för att få ner dem ligger på politikerna och företagen.

Medverkande: Hanna Lidström, språkrör för Grön ungdom, Maja Rosén från Vi håller oss på jorden, Lennart Fernström. Fler deltagare meddelas så snart de är klara.

16.55–17.30 Eftersnack: Är utsläppen från Thailandssemestern flygbolagens, politikernas eller resenärens ansvar?

16–18 Vi visar åttondelsfinalen i fotbolls-VM i vårt vardagsrum.

18.00–21.00 Kan politik och kultur gå hand i hand för att stärka det intersektionella perspektivet? Arrangör: Feministiskt initiativ

Det som i dag utgör huvuddelen av vårt kulturutbud är uppbyggt av och vilar på fundament som i sin själva existens är otillgängliga och exkluderande. Det råder brist på intersektionalitet – en kritisk maktanalys som belyser hur faktorer som hudfärg/etnicitet, kön, klass och andra diskrimineringsgrunder samverkar i (åter)skapandet av ojämlikhet i både tanke och handling. Allt handlar om makt. Vem har tillgång till resurserna och vem har förutsättningarna att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper om hur makt och kunskap utnyttjas bäst?

Medverkande: Tomas Petterson, samtalsledare, Feministiskt initiativ, Johannes Anyuru, författare, Timimie Märak, poet och queeraktivist, Björner Thorsson, musiker.

20–22 Vi visar åttondelsfinalen i fotbolls-VM i vårt vardagsrum.

Måndag 2/7

9.20–9.50 Syres heta stol – Vad vill Centerpartiet? Arrangör: Syretidningarna

Är C främst ett grönt eller ett liberalt parti? Var står partiet på GAL-TAN-skalan, gällande arbetslinjen, integritetsfrågor, droger, tillväxt, miljö med mera?

Centern är det parti i Alliansen som stått upp för flyktingmottagande och mänskliga rättigheter. Partiet har också en tradition av att förorda grundtrygghet och deras studentförbund har varit inne på basinkomst. Samtidigt blir de lågt rankade i SNF:s genomgång av partiernas miljöpolitik. Är inte C först och främst Alliansens liberala röst, snarare än dess gröna? Vi diskuterar ideologi, GAL-TAN, arbete, grundtrygghet, integritetsfrågor, invandring, rasism, droger, tillväxt, miljöfrågor med mera.

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre, Anders W Jonsson, vice ordförande i Centern.

10.00–10.50 European feminist politics – the difference we are making Arrangör: Feministiskt initiativ

Feminist politics are gaining ground in the EU. How may the strong voices for human rights and gender equality affect the movement towards equal rights to achieve lifegoals in societies in Europe and globally?

In the European parliament one of the strongest voices for human rights and gender equality is represented and feminist politics are gaining ground. How does the current impact of and the common opportunities/challenges for feminism and human rights look in Europe and globally? How can experiences and research be put into political action to make the world an equal place to live in? On stage MEP and international guest will discuss these issues and share knowledge about the feminist movement.

Medverkande: Soraya Post, representative for Feministiskt initiativ and member of the Socialist and Democrat group, European parliament, and Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt initiativ.

11.00–11.50 Är det dags för skademinskning istället för nolltolerans inom narkotikapolitiken? Arrangör: Syretidningarna

Runt om i världen omvärderas i dag kriget mot narkotika. Men i Sverige ligger i stort samma kurs som påbörjades på 70-talet fast. Är det rimligt att Sverige fortsätter med sin unika nolltolerans? Eller det dags för avkriminalisering av åtminstone de lätta drogerna, eller till och med en legalisering?

Medverkande: Klas Lundström, reporter, Syre Global. Magnus Andersson, Piratpartiets partiledare, Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala Universitet.

11.55–12.45 Eftersnack: Är det dags för skademinskning istället för nolltolerans inom narkotikapolitiken? Arrangör: Syretidningarna

12.00–12.50. Har vi rätt att bestämma över våra egna kroppar?   Arrangör: Syretidningarna

När är det rätt att staten lägger sig i vad vi gör med våra kroppar och varför? Vi pratar droger, abort, prostitution, aktiv dödshjälp, självmord, surrogatmödraskap, könskorrigering, organdonation, bärande av slöja och andra frågor där våra kroppar blir konkret politik.

Medverkande: Saga Karlsson, förbundsstyrelseledamot RFSL. Yolanda Bohm, riksdagskandidat, Feministisk Initiativ, artist och författare. Carl Johan Rehbinder oberoende liberal debattör. Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör och utgivare på Syre. Fler medverkande tillkommer.

12.55–13.45 Eftersnack: Har vi rätt att bestämma över våra egna kroppar?

13.00–13.50 Är gränsen stängd för gott? Arrangör: Syretidningarna

I två år har den tillfälliga asyllagen hållit nere antalet människor som fått skydd i Sverige. Nästa år löper den ut, men de stora partierna tävlar om ytterligare åtstramningar. Vilka vägar finns att gå för dem som vill att Sverige öppnar upp sin asylpolitik?

Migrationsverket tror att 24 000 människor kommer att söka asyl i Sverige under 2018 – mindre än en sjundedel jämfört med 2015. Trots det är det mest förslag om ytterligare åtstramningar som hörs i den politiska debatten. Vilka förslag för öppnare gränser vill flyktingrörelsen ta strid för framöver? Vad ska prioriteras? Hur ska debatten förändras?

Och hur resonerar Socialdemokraterna? Vad motiverar den restriktiva asylpolitiken och finns det något som kan leda till en ny omprövning?

Medverkande: Emma Persson, ordförande, FARR. Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson (V), Zahra Samadi, ensamkommande ungdom. Matilda Brinck-Larsen, Agape. Moderator: Olof Klugman, nyhetsredaktör på Syre.

13.55–13.45 Eftersnack: Är gränsen stängd för gott?

13.00–13.50 När bankerna skapar pengar drivs priset på bostäder och aktier upp. Är e-kronan en del av en lösning? Arrangör: Positiva pengar

Hur skapas och fungerar pengar i dag och hur orsakar detta ökande lånevolymer, bostadspriser och ekonomiska klyftor? En lösning presenteras där Riksbanken istället ger ut pengar och där e-kronan och helikopterpengar är första stegen mot reformen Suveräna pengar.

I dag skapas pengar, våra betalningsmedel, av banker i samband med lån. Det finns alltså en hård koppling mellan mängden pengar och mängden lån. För att få mer pengar skapade och en högre inflation måste Riksbanken sänka räntan ända till minusnivåer, vilket driver upp bostadspriser och aktiepriser. De redan rika blir ännu rikare. I detta läge gör bankerna enorma vinster samtidigt som de under sämre tider inte kan tillåtas gå i konkurs. Som någon uttryckt det: vinsterna i banksektorn är privatiserade, men riskerna förstatligade. Men det finns en lösning, Suveräna pengar, där istället Riksbanken ger ut alla pengar och bankerna fungerar som vanliga företag på en konkurrensutsatt marknad. Ett stort steg på vägen är e-kronan som Riksbanken nu utreder, och med helikopterpengar, det vill säga nya pengar som delas ut direkt till medborgarna, skulle Riksbanken få ett mycket effektivt verktyg för att hålla inflationen låg och fast, utan att de ekonomiska klyftorna ökar.

14.00–14.50 Är det dags att ge upp ekonomisk tillväxt som politiskt mål? Arrangör: Syretidningarna

Från höger till vänster, från GAL till TAN, från grått till grönt motiveras nya reformer med att de skapar tillväxt och jobb. Samtidigt förklaras att utsläppen har börjat öka igen under de senaste åren i takt med att tillväxten tagit fart. Är det dags att ge upp ekonomisk tillväxt som politiskt mål?

Medverkande: Stina Oscarson, dramatiker, författare, samhällsdebattör och krönikör i Syre. Pella Thiel, Omställningsnätverket och ledarskribent i Fria Tidningen. Markus Larsson chef Fores Klimat- och miljöprogram. Göran Finnveden, Professor och projektledare för BNP-tillväxt, KTH och Jonas Eriksson gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp. Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre. Fler medverkande tillkommer.

14.55–15.45 Eftersnack: Är det dags att ge upp ekonomisk tillväxt som politiskt mål?

15.00–15.50 Hur ska djurrättare förhålla sig till vegotrenden?    Arrangör: Syretidningarna

Vego har i Sverige aldrig varit så populärt som nu. Men riskerar djurrättsfrågan att försvinna i vegotrenden? Riskerar djurrätt framöver att stanna vid en havrelatte på Södermalm? Och vad händer då när trenden går över? Hur ska djurrättare förhålla sig till hälso- och miljöargument för vegokonsumtion?

Vi inleder Syregårdens vegoafton med en diskussion om hur djurrättare ska förhålla sig till vegotrenden. Vego har i Sverige aldrig varit så populärt som nu. Men riskerar djurrättsfrågan att försvinna i vegotrenden? Riskerar djurrätt framöver att stanna vid en havrelatte på Södermalm? Och vad händer då när trenden går över? Hur ska djurrättare förhålla sig till hälso- och miljöargument för vegokonsumtion? Hur blir den trendige lattehipstern en medveten djurrättare? Hur blir hälsovegetarianen en aktiv vegan? Hur blir den den miljömedvetna vegokonsumenten en empatisk förespråkare av alla djurs rätt till sitt eget liv? Och inte minst, hur blir djurkonsumtion och djurrätt politik? Syres chefredaktör diskuterar utifrån denna artikel: https://tidningensyre.se/2017/nummer-209/djurratt-far-inte-stanna-vid-en-havrelatte-pa-sodermalm/ riskerna och möjligheterna ur ett djurrättsperspektiv med vegotrenden med några aktiva veganer och djurrättare.

Medverkande: Camilla Björkbom, ordförande i Djurens rätt, Per-Anders Jande, ordförande i Svensk mat- och miljöinformation, Gustav Johansson från Jävligt gott, vegoentreprenör, matbloggare och influencer. Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre.

15.55–16.45 Eftersnack: Hur ska djurrättare förhålla sig till vegotrenden?

16.00–16.50 Vego i skolan. Vilka är fördelarna? Arrangör: Jävligt gott

Fler skolor får önskemål om att servera mer veganskt. Det kan vara klimatmål som ska uppnås eller elever som väljer växtbaserad kost av etiska skäl. Tänk om vi kan göra billigare och bättre skolmat med mer vego på menyn?

Sverige har ett av de bästa skolmatssystemen i världen. Vi ger våra barn bra lagad och kostnadsfri skolmat, varje skoldag i tolv år. Ofta får de också frukost och mellis på skolan. Men det betyder inte att den svenska skolmaten inte kan bli bättre, eller att kommunerna inte kan bidra till att förbättra vårt sätt att konsumera och producera vår mat. En ökad andel växtbaserad mat i skolorna skulle kunna vara lösningen på hur vi höjer den svenska skolmaten till större höjder. En viktig folkhälsoinsats, ett sätt att minska arbetsbelastningen på personalen, ett bra sätt att minska kommunens klimatpåverkan och samtidigt spara pengar på maten. Panelsamtal med politiker, kockar och influencers som driver frågan om mer vegomat i skolan.

Medverkande: Gustav Johansson, vegoentreprenör, matbloggare och influencer, Jävligt gott. Sara Jervfors, projektchef och kostchef, MatLust/Södertälje Kommun. Stefan Calrell, försäljningsdirektör för offentlig marknad, Martin & Servera. Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer. Rickard Lundberg, kock och måltidsutvecklare, Academedia. Elaine Eksvärd, influencer och bloggare med fil.kand. i retorik, Snacka snyggt retorikbyrå.

16.00–18.00 Vi visar åttondelsfinalen i fotbolls-VM i vårt vardagsrum.

17.00–17.45 Hur kan unga påverka politiken? Arrangör: Djurens rätt

Frågan om hur djur behandlas engagerar allt fler och allt fler vill göra skillnad, även om inte alla kallar sig för aktivister. Hur gör vi världen bättre? Går det att påverka samhället? Hur gör man för att påverka riksdag, regering och kommun? Hur skapar vi opinion? Vad är hållbar aktivism?

Att göra skillnad kan kännas svårt. Vi vill visa att det går och inspirera till engagemang. Hur fungerar den demokratiska processen i Sverige och EU? Vilka demokratiska vägar finns för att förändra? Vad ska man tänka på i kontakten med politiker? Hur gör man för att påverka allmänheten, politiker, företag och andra intressenter? Filmvisning och samtal om demokratihandboken ”Förändra!” och om att påverka samhället.

Medverkande: Peter Nilsson, kampanjchef, Djurens rätt.

18.00–18.45 Vad vill ungdomsförbunden göra för att minska köttkonsumtionen? Arrangör: Djurens rätt

Varannan ung tycker att det behövs politiska åtgärder för att minska köttkonsumtionen i Sverige och nästan hälften av väljarna tycker att vi behöver minska vår köttkonsumtion (Novus/Djurens rätt 2018). Hur ska köttkonsumtionen minska? Vad gör ungdomsförbunden? Vilka visioner har de för djurskyddet?

Vegotrend, klimatångest och djuretik är några skäl till att unga skippar köttet. För första gången minskar köttkonsumtionen. Andelen personer som äter vegetariskt eller veganskt är störst i åldersgruppen 18–29 – hela 14 procent enligt Djurens rätt. Var femte kvinna i åldersgruppen 16–20 år säger sig vara vegetarian eller vegan enligt WWF. Allt fler väljer att äta vego, många utan att definiera sig själva som vegetarianer eller veganer. Vi frågar ungdomsförbunden hur de ser på politikens roll för att minska köttkonsumtionen och hur de tycker att svenskt djurskydd ska utvecklas.

20–22 Vi visar åttondelsfinalen i fotbolls-VM i vårt vardagsrum.

20.15–20.40 Vegotrenden – hur skapar vi en bättre framtid för djuren och planeten? Arrangör: Djurens rätt

Förra året minskade köttkonsumtionen rekordmycket. Vegotrend, klimatdebatt, hälsa och etiska skäl ligger bakom. Är köttnormen på väg att utmanas? Vad driver utvecklingen? Vad kan vi göra för att främja proteinskiftet och övergången till mer vego?

Andelen som äter vegetariskt ökar, liksom försäljningen av vegetariska livsmedel. Några av de mest spännande företagen utvecklar veganska livsmedel som skonar klimatet och djuren, och hjälper Sverige att nå klimatmålen. En tredjedel av de unga undviker i någon mån att äta kött enligt Ungdomsbarometern, och varannan ung tycker att politiska styrmedel behövs för att minska köttkonsumtionen (Novus). Genom att välja vego kan vi rädda både klimatet och många djurs liv. Oavsett om du är newbie, vegonörd eller bara nyfiken är du varmt välkommen att stanna kvar efter seminariet.

Medverkande: Sofia Arkelsten, riksdagsledamot, Moderaterna. Jens Holm, riksdagsledamot, Vänsterpartiet. Lennart Bjurström, Heart of people & process, Food for progress. Cecilia Sjöholm, kommunikationschef, Oatly

Tisdag 3/7

08.30–09.15 Kvinnohistoriskt museum, #metoo och Nya akademin – feministiska kulturstrategier i maktens korridorer Arrangör: Feministiskt initiativ Stockholm

Om de feministiska organiseringar och strukturer som just nu formeras. Några som en reaktion på patriarkala institutioners fall och andra som vinner mark efter år av politiskt och aktivistiskt arbete.

Kvinnohistoriskt museum, #metoo och Nya akademin – feministiska kulturstrategier i maktens korridorer. Feministiskt initiativ Stockholm bjuder in till ett samtal om samtida feministiska kulturstrategier. Utgångspunkten är det kommande kvinnohistoriska museet som har lanserats i Stockholm.

Medverkande: Sissela Nordling Blanco, ordförande i Rådet för mänskliga rättigheter, Feministiskt initiativ Stockholm.

09.15–10.00 Vem lyssnar på kvinnorna i förorten? Arrangör: Feministiskt initiativ Stockholm

Utgångspunkten är två nyligen framtagna rapporter av Stockholms stad där kvinnors och tjejers livsvillkor i förorten undersökts. Hundratals kvinnor, tjejer, jourer och föreningar har fått komma till tals och lägga fram sina förslag.

Vem lyssnar på kvinnorna i förorten? Fi Stockholm bjuder in till samtal om kvinnors och tjejers villkor och möjligheter kring jobb, fritid och frihet från våld. Utgångspunkten för samtalet är två nyligen framtagna rapporter av Stockholms stad där kvinnors och tjejers livsvillkor i förorten undersökts. Hundratals kvinnor, tjejer, jourer och föreningar har själva fått komma till tals och lägga fram sina förslag.

Medverkande: Sissela Nordling Blanco, ordförande i Rådet för mänskliga rättigheter, Feministiskt initiativ Stockholm.

10.20–10.50 Gudrun Schyman i heta stolen Arrangör: Syretidningarna

Möjligheten för ett riksdagsinträde har aldrig varit bättre för Fi. Men vad skulle ett inträde i riksdagen innebära?     

Inför valet 2018 har Fi ett litet partistöd, får valsedlar upptryckta och utlagda i vallokalerna och partiet finns representerat i såväl EU-parlamentet som i 13 kommunfullmäktige. Möjligheten för ett riksdagsinträde har aldrig varit bättre, men vad skulle ett inträde i riksdagen innebära? Politiskt och taktiskt? Och var står Fi på höger–vänster- och GAL–TAN-skalan? Syres chefredaktör frågar ut Gudrun Schyman om Fi:s politik, ideologi och planer vid ett eventuellt riksdagsinträde.

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre och Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman.

11.00–11.50 Basinkomst – en revolutionär reform eller ett billigt sätt att ta hand om fattigdom? Arrangör: Syretidningarna

Är det endast effektiv fattigdomsbekämpning som bör vara målet med en basinkomst eller ser vi det som en reform för att förändra samhället i grunden? Borde basinkomströrelsen bli mer visionär eller bör fokus ligga på att få till en bättre grundtrygghet med i övrigt så små förändringar som möjligt?

Basinkomst kommer i många politiska färger och former. Att det skulle göra livet lite bättre och lättare för de ekonomiskt fattigaste är de flesta överens om. Men utöver det hävdar även en hel del anhängare att det inte skulle bli så stor skillnad. I stort skulle vi arbeta lika mycket, ja till och med mer, hävdar en del, eftersom den så kallade fattigdomsfällan skulle försvinna och folks kreativitet skulle släppas loss. Därmed skulle vi även fortsätta konsumera mer och mer. Staten skulle få in lika mycket eller mer skatteintäkter på arbete. Och så vidare. Men är det endast effektiv fattigdomsbekämpning som bör vara målet med en basinkomst eller ser vi det som en reform för att förändra samhället i grunden? Borde basinkomströrelsen bli mer visionär i sina idéer eller bör fokus ligga på att få till något slags bättre grundtrygghet med i övrigt så små förändringar som möjligt i samhället?

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på tidningen Syre, moderator. Hannah Lemoine, krönikör i Syre och basinkomstaktivist, Annika Lillemets, riksdagsledamot för Miljöpartiet, som lagt flera motioner om basinkomst, Andreas Bergh, nationalekonom och samhällsdebattör.

11.55–12.45 Eftersnack: Basinkomst – en revolutionär reform eller ett billigt sätt att ta hand om fattigdom? Arrangör: Syretidningarna

12.00–12.50 När kampen blir kommersiell Arrangör: Syretidningarna

Regnbågsfärgade kaffekoppar, t-shirtar med feministtryck och klimatkompenserade flyg. Listan kan göras lång över när företag ger sig in i det som tidigare setts som en radikal kamp, och kritiken låter sällan vänta på sig. Hur arbetar kaffeföretaget för att hbtq+-personer ska känna sig accepterade när det inte är pride? Hur ser situationen ut för kvinnorna på fabriken som tillverkar t-shirtsen? Vad hjälper det att klimatkompensera det som är en av de största klimatbovarna? Samtidigt bidrar företagen till synliggörande och normalisering. De når snabbt ut till betydligt fler än den lilla skaran med aktivister kan göra. Så var går gränsen? När förloras det ursprungliga syftet till förmån för kommersialismen? Och vad har vi för val? Går det att överhuvudtaget komma framåt utan kommersiella krafter? Ett samtal om pinkwashing, greenwashing, normaliseringens utmaningar och för- och nackdelar med kommersialisering i kampen.

Medverkande: Sandra Ehne, ​förbundsordförande i RFSL, Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare för Svenska kyrkans internationella arbete. Anna Kaijser, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, inriktning Makten över miljöfrågorna. Cecilia Solér, docent i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg, inriktning mot hållbar konsumtion. Moderator: Katinka Richter, projektledare, Tidningen Syre.

12.55–13.45 Eftersnack: När kampen blir kommersiell

13.00–13.50 Bankerna skapar pengar – då växer de ekonomiska klyftorna. Kan e-kronan bidra till ökad jämlikhet? Arrangör: Positiva pengar

När bankerna skapar våra pengar går dessa till köp av bostäder, företag och aktier så värdet på dessa tillgångar drivs upp. Då blir de som äger dessa rikare och de ekonomiska klyftorna ökar. Kan e-kronor skapade av Riksbanken leda till ett jämlikare samhälle?

13.00–13.50 Nazisters tillträde till det offentliga rummet Arrangör: Feministiskt initiativ

Vi ser en växande normalisering av nazistisk propaganda på gator och torg, i skolor, på judiska högtider och på arenor för demokratiska samtal. FN-organ och människorättsorganisationer riktar skarp kritik mot Sverige. Hur ser lagrummet ut och vad saknas? Ett samtal om hur vi kan vända riktningen.

Medverkande: Gunno Gunnmo, riksdagskandidat, f.d. länspolischef, Feministiskt initiativ. Lisa Hartwig Eriksson, Barnrätt. John Stauffer, Civil rights defenders. Sissela Nordling Blanco, samtalsledare, ordförande i Stockholms stads råd för mänskliga rättigheter, Feministiskt initiativ.

14.00–14.50 Politik för ett hållbart livsmedelssystem – vem tar ansvaret? Arrangör: Afrikagrupperna, Fian, Framtidsjorden, Svalorna Indien Bangladesh, Latinamerikagrupperna, Jordens vänner

I det globala livsmedelssystemet har makten över maten, från frö till butik, koncentrerats till ett fåtal transnationella företag. Hur behöver politiken förändras på såväl lokal, europeisk och global nivå för att utforma ett system där vi kan producera mat på ett sätt som håller i längden?

Mat är en mänsklig rättighet och en hållbar produktion är nära sammankopplad med mänskliga rättigheter. Flera av de globala målen för hållbar utveckling har en nära koppling till rätten till mat och hur livsmedel produceras. I det globala livsmedelssystemet har makten över maten, från frö till butik, koncentrerats till ett fåtal transnationella företag. Det storskaliga jordbruket utarmar jordarna och är en av de största klimatbovarna. Allt fler röster höjs nu mot denna storskaliga modell. Omställning till en agroekologisk modell är ett hållbart alternativ som förespråkas av jordbrukare, akademi och civilsamhälle både i nord och syd och lyfts även i flera FN-rapporter. Modellen kräver dock förändringar inom flera politikområden. Hur behöver politiken förändras på lokal, europeisk och global nivå för att ge oss ett system där vi kan producera mat på ett sätt som håller i längden för såväl människa som miljö? Detta seminarium genomförs i samarbete med Concord Sverige.

14.00–14.40 Hur skapar vi ett säkrare och tryggare samhälle tillsammans?

Arrangör: Svenska Lottakåren

När demokratins grundvärderingar är hotade skapar det otrygghet i vårt samhälle. Vi kan alla agera för att vända otrygghet till trygghet.

15.00–15.50 Vad vill egentligen partierna inom hbtq-frågor? Arrangör: RFSL och Syretidningarna

Vi frågar ut partierna om vad de vill göra för att stärka hbtq-personers rättigheter i Sverige och vad de kommer att prioritera efter valet. Det blir frågor som rör föräldraskap och föräldraförsäkringen, könstillhörighetslagen, folkhälsopolitik, hat och hot mot hbtq-personer och asylfrågor.

Medverkande: Janine Alm Ericsson, riksdagledamot (MP). Malin Björk, ledamot i EU-parlamentet (V). Ola Johansson, riksdagsledamot (C). Sören Juvas, partistyrelsen (S). Fredrik Sawestål, kommunstyrelsens ordförande Tyresö kommun (M). Robert Hannah, riksdagsledamot (L). Moderator: Sandra Ehne, ​förbundsordförande, RFSL.

15.55–16.45 Eftersnack: Vad vill egentligen partierna inom hbtq-frågor?

16.00–16.45 Hur verkar vi bäst för en våldsförebyggande fredspolitik och en tillitsskapande dialog? Arrangör: FredsKulturNätverket

Aktuella frågeställningar om hur vi tillsammans utvecklar en framtida global fredskultur för att kunna förebygga ytterligare terrorism, militarism och krig. Vad var det som skapade den fred som alla trodde omöjlig på Nordirland? Står diplomatin inför en renässans? Vad kan Sverige göra?

Nu är det mer väsentligt än någonsin att vi talar tillsammans om fredskultur i Almedalen, på den ö mitt i Östersjön som tills bara alldeles nyligen klarade sig utmärkt utan militärer.

Medverkande: Johan Svensk, moderator, projekt Tankesmedja för fred. Pelle Sunvisson, projekt Tankesmedja för fred. Micke Seid, FredsKulturNätverket. Robert Hall, FredsKulturNätverket

16.00–18.00 Vi visar åttondelsfinalen i fotbolls–VM i vårt vardagsrum.

16.45–17.05 Syres heta stol – Vad vill Miljöpartiet? Arrangör: Syretidningarna

Miljöpartiets första period i regeringen har varit brutal med politik på tvärs med de egna idéerna. Hur ska partiet kunna komma tillbaka?    

Vad är egentligen MP i dag? Ett mittenparti bland andra – eller vad gör partiet unikt?  Syres chefredaktör frågar ut Gustav Fridolin om Miljöpartiets politik, ideologi, GAL-TAN, arbete, grundtrygghet, integritetsfrågor, invandring, rasism, droger, tillväxt, miljöfrågor och planer vid ett eventuellt riksdagsutträde.

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre och Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

17.20–18.10 Lydnad eller olydnad – vad förändrar världen? Arrangör: Syretidningarna

Många förändringar genom världshistorien har skett genom att folk har trotsat lagar, traditioner och förväntningar. Men hur förändrar vi egentligen bäst, genom att vara en god och lydig kraft inom befintliga system och normer – och/eller genom att utmana dem och bryta mot regler och konventioner?

Medverkande: Stina Oscarson, dramatiker och författare, samhällsdebattör och krönikör i Syre. Frode Pleym, chef för Greenpeace Sverige. Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre.

18.15–19.00 Eftersnack: Lydnad eller olydnad – vad förändrar världen?

18.15–22.15 Fredsmingel Arrangör: Operation 1325, Kvinnor för fred, Svenska Kvinnors Vänsterförbund

Välkomna till Almedalens första fredsmingel!

Kvällen den 3 juli blir Syregården en mötesplats för alla som delar intresset för fredsfrågor. Vi bjuder på bubbel, intressanta seminarier och frågar riksdagspolitiker hur de ska möta de utmaningar världen står inför i dag. Värd för kvällen är Eva Zetterberg.

Se utförligt program i Syregårdens Facebook-evenemang eller i det officiella Almedalsprogrammet. Anmäl er genom att skicka namn till fredsmingel18@gmail.com

20–22 Vi visar åttondelsfinalen i fotbolls-VM i vårt vardagsrum.

Onsdag 4/7

9.00–9.50 Nationalism, centralisering och handelsavtal till trots – vi kan alla vägra vara maktlösa  

Arrangör: Syretidningarna

Kan vi alla skapa förändring i en värld som ofta känns omöjlig att förändra? Hur gör vi i så fall? Om makt, förändring och det personliga ansvaret.

Medverkande: Stina Oscarson, dramatiker, författare, samhällsdebattör och krönikör i Syre. Carl Schlyter, riksdagsledamot (MP). Moderator: Valdemar Möller, ledarskribent på Syre.

9.55–10.45 Eftersnack: Nationalism, centralisering och handelsavtal till trots – vi kan alla vägra vara maktlösa.

10.00–10.50 Förebygga avfall – inte en avfallsfråga Arrangör: Hållbar utveckling Skåne

Att förebygga avfall är att arbeta med resurssmart materialanvändning, vare sig det gäller matsvinn, kemiska produkter, datorer eller något annat. Man kan spara pengar och miljö, samtidigt som man vinner en bättre arbetsmiljö och högre kvalitet. Ta del av praktiska exempel och en metod som fungerar!

För att vi ska nå klimatmål och andra hållbarhetsmål måste resursanvändningen i samhället minska. Det är glädjande lätt att hitta åtgärder för att minska materialanvändningen i både privat och offentlig verksamhet, om man arbetar systematiskt utifrån hur verksamheten ser ut och utifrån frågan ”varför uppstår avfall?” Det finns mycket pengar att spara i att sluta köpa saker bara för att kasta bort dem, och den miljövänligaste måltiden eller datorn är förstås den som aldrig behöver produceras. Vi har sett många exempel på ytterligare positiva effekter i verksamheter som har arbetat systematiskt med att minska sitt avfall. Bättre ordning och reda, bättre kommunikation, mer erfarenhetsutbyte och nöjdare personal är några exempel. Det borde vara svårt att låta bli! Vi berättar bland annat om Översta steget, där fyra skånska kommuner arbetar med matsvinn och avfall från it-utrustning. Vi berättar också om Avfall Sveriges metod för att förebygga avfall, som ett flertal verksamheter använder.

Medverkande: Maria Larsson, miljökonsult, Marla Miljödialog AB.

11.00–11.50 Hör kärnkraft hemma i ett civiliserat samhälle? Arrangör: Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen (FMKK), Jordens vänner, Miljörörelsen Kärnavfallssekretariat

Kärnkraften är kärnvapnens moder. Ett civiliserat samhälle måste väl avskaffa alla kärnvapen? Det är också på gång nu genom ett beslut i FN. Vad finns det då för skäl att ha kvar kärnkraften när det är så mycket enklare, billigare och säkrare med sol, vind och vatten?

När kärnkraften utvecklades på 1950-talet var det kärnvapenindustrin som var motorn. Sverige blev det mest kärnkraftstäta landet per kapita i världen trots stora skogs- och vattenkraftsresurser. Men nu är det dubbelt så dyrt att producera ny kärnkraft som att producera ny vind- och solkraft. Och det 50-åriga avfallsproblemet är inte löst. Utan ett militärstrategiskt intresse skulle kärnkraften självdö. Det finns de inom miljörörelse och industri som betraktar kärnkraften som nästan fossilfri och miljövänlig eftersom det bara kommer ut vattenånga ur skorstenen. Då bortser man från uranbrytning, transporter, energiförluster, radioaktiva utsläpp och olöst avfallshantering. Till detta kommer att makten och kontrollen av kärnkraften alltid kommer att ligga i riktigt stora ägares händer. Det är svårt att demokratisera kärnkraft som man kan med sol, vind och biobränsle.

Medverkande: Maj Wechselmann, Göran Bryntse, Lotta Gröning och Herbert Henkel.

12.00–12.50 Klimatet och omställningen Arrangör: Klimataktion

Ett seminarium om storleken och hastigheten på den omställning som är nödvändig – och möjlig – för att rädda planeten – och välfärdssamhället.

Klimataktion lanserades den 18 maj 2008 inför fullt hus på KTH och fyller alltså 10 år i år. Vi är en förening som inte nöjer oss med mindre än en klimatpolitik som tar vetenskapen på största allvar och har överordnad prioritet, för om vi inte klarar den här utmaningen riskerar vi att förlora allt annat. Vi står öppna för alla som kan ställa sig bakom vår plattform, oavsett utgångspunkter och politiska, religiösa eller andra hemvister. Vi vill vara medborgarnas och det civila samhällets röst, en aktiv kraft för den nödvändiga omställningen.

Medverkande: Professor emeritus Staffan Laestadius, KTH.

13.00–13.50 Det fria skolvalets framtid – skolsegregation eller möjlighet till klassresa? Arrangör: Feministiskt initiativ

Sedan friskolereformen genomfördes 1992 har skolresultaten i Sverige sjunkit. Forskning visar att det fria skolvalet har varit en bidragande faktor till detta och till skolsegregationen. Stjälper eller hjälper det fria skolvalet skolsegregationen?

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, men samtidigt ser vi att elever med föräldrar med lägre utbildningsnivå är de som oftast går ut med ofullständiga betyg. Det fria skolvalet är ständigt diskuterat, men samtidigt ser vi inga konkreta förändringar för att stävja skolsegregationen. På ena sidan står de som menar att det fria skolvalet är en möjlighet till individens klassresa, medan den andra sidan ser det fria skolvalet som en grund till skolsegregation som slår mot hela samhället. Stjälper eller hjälper det fria skolvalet skolsegregationen? Går det fria skolvalet att kombinera med skolans kompensatoriska uppdrag?

Medverkande: Vesna Prekopic, författare till Arena idés rapport ”Jakten på den jämlika skolan”. Arena Erik Pedersen, vice ordförande SFS, Sveriges förenade studentkårer. Lisa Palm, utrikespolitisk talesperson, Feministiskt initiativ.

13.00–13.50  Vi konsumerar mer och mer trots att vi redan har vad vi behöver. Hur kan e-kronan lösa detta? Arrangör: Positiva pengar

Att banker skapar pengar i samband med lån gör att vi kan spendera nu och betala tillbaka i framtiden. Lånen driver upp värdet på bostäder och aktier och vi tror oss då ha råd att ta ytterligare lån och konsumera ännu mer. Är e-kronan, pengar utgivna av Riksbanken, det första steget mot en lösning?

14.00–14.50 I Sverige finns ingen rasism Arrangör: Raoul Wallenberg Academy, Teskedsorden

Det är både farligt och omöjligt att blunda för rasism. Vi ser den i dialogen på nätet och bland hatbrottsanmälningarna där främlingsfientliga och rasistiska motiv dominerar. Hur kan det civila samhället motverka rasistiska krafter? Vilka metoder finns?

Teskedsorden och Raoul Wallenberg Academy bjuder in till ett samtal om främlingsfientlighet i dagens Sverige och om #WarmUpourGlobe och Reality check, Sveriges första app mot rasism.

Medverkande: Sarah Scheller, verksamhetsansvarig, Raoul Wallenberg Academy. Camilla Rehn, utbildningsansvarig, Teskedsorden. Aygül Kabaca, utbildningsledare, Mångkulturellt centrum.

15.00–15.50 Avfall blir till resurs – industriell symbios Arrangör: WIN WIN Gothenburg Sustainability Award

Den enes avfall eller restprodukt blir en annans råvara, genom samarbete mellan organisationer blir systemet mer effektivt än om var och en optimerar sin egen verksamhet. Vem bär ansvaret? Vem står för finansieringen? Vem tar initiativet? Vilka förebilder finns i dag som vi kan inspireras av? Vi lyfter exempel som hur fiskrens från en fabrik kan användas som råvara till fodertillverkning eller i en biogasanläggning istället för att slängas. Hur kan vi få fler kommuner och företag att tänka symbios? En väg att nå fler är att visa på affärsmodellen, vid samverkan kan parterna reducera kostnader. Diskussion om hur vi kan göra bättre, vad saknas för resurser, vem bär ansvaret och vem ska ta initiativet?

Medverkande: Peter Carlsson, symbiosutvecklare, Sotenäs symbioscentrum. Moderator: Johanna Stål, juryledamot Gothenburg Sustainability Award, chefredaktör för Camino.

16.00–16.50 En annan ekonomi är möjlig – om systemförändrande ekonomi Arrangör: Feministiskt initiativ

Hur kan vi förändra den rådande globala ekonomiska systemet? Vilka perspektiv trängs undan, och hur kan vi bryta rådande systems dominans? Vad är en demokratiserad ekonomi och hur förhåller sig den till den en politik för mänskliga rättigheter?

Och slutligen – vad anser gästerna om Feministiskt initiativs ekonomiska politik på området? Feministiskt initiativ bjuder in till ett samtal mellan företrädare för tre rörelser inom ekonomisk politik som vi tycker ska få större plats i den ekonomiska debatten. Hela Sverige sk leva, Positiva pengar och Afrikagrupperna ser alla problem med dagens ekonomiska system – men pekar också på möjliga lösningar.

Medverkande: Ylva Lundkvist Fridh, samordnare för lokalekonomi och omställning, Hela Sverige ska leva. Lars Alaeus, Positiva pengar. Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna. Martin Jordö, ekonomisk-politisk talesperson, riksdagskandidatat, Feministiskt initiativ.

17.00–17.45 Hur reser vi klimatsmart i framtiden?

Arrangör: Cogito
Vårt resande ökar såväl i arbetet som privatresor på semestern och till vardags. Cogito arbetar för att bredda och fördjupa samhällsdebatten ur ett grönt perspektiv. Vi vill lyfta fram konstruktiva idéer och konkreta exempel som visar att ett hållbart samhälle finns inom räckhåll. I det här seminariet ställer vi oss frågan ”Hur kan vi resa hållbart och klimatsmart i framtiden? Kommer flyget att utveckla klimatsmart tekniker? Kommer tågcharter och ”hemester” att öka? Hur ser vårt vardagsresande ut? Kommer teknikutvecklingen lösa våra utmaningar? Hur kan politiken bidra?

Moderator: Maria Wetterstrand, ledamot Cogitos styrelse och fd Språkrör Miljöpartiet.

Medverkande:

Maria Ros Jernberg, Generalsekreterare Svenska `Turistföreningen

Pär Helgesson, Expert höghastighetståg SJ

Hanna Lidström, Språkrör Grön Ungdom

Per Skallefell, Nordiskt ansvarig Transportinfrastruktur, Partner EY

Fredrik Kämpfe, Branschchef, Svenska Flygbranschen

 

17.50–19.00 Den positiva valdebatten. Vad vill partierna egentligen?
Partierna har bjudits in till en lättsam diskussion men med en seriös grund. Upplägget kommer delvis påminna om ”På minuten” med politiska redaktörer som domare. Men istället för upprepningar är svartmålning och misstolkning av andras idéer det som är bannlyst.  

Medverkande: Olle Thorell, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Gita Nabavi, partiledare för Feministiskt initiativ. Anders W Jonsson, vice ordförande i Centerpartiet, Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen. Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Debattledare: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre. Domare: Susanne Nyström, ledarskribent på liberala Eskilstuna-kuriren och och Anna-Klara Bratt, chefredaktör på Feministiskt perspektiv. Fler medverkande tillkommer.

19.00–22.00 Rasism i Sverige i dag Arrangör: Syre

De högerextrema rörelserna tar alltmer plats och i våra riksdagspartier ser vi en tydlig anpassning till högerpopulistisk retorik och politik. Inför valet är det därför extra viktigt att lyfta det motstånd som finns. I ett långt och rasande brandtal låter vi antirasistiska företrädare ta plats.

De högerextrema rörelserna tar alltmer plats och i våra riksdagspartier ser vi en tydlig anpassning mot högerpopulistisk retorik och politik. I Almedalen förra året var det många som avstod från att komma för att de inte kände sig trygga med det rasistiska parti som fått plats i hamnen. Inför valet är det därför extra viktigt att lyfta det motstånd som finns i samhället. Inom civilsamhället, bland enstaka politiker, inom media och inom skolväsendet är vi många som säger ifrån. Som blockerar utvisningar, strejkar från skolan, stänger ute och säger stopp till rasistiska partier, för diskussionen och vägrar föra diskussionen. I ett långt och rasande brandtal låter vi våra främsta antirasistiska företrädare ta plats.

 

Torsdag 5/7

9.00–9.50 Kan basinkomst vara ett redskap för att rädda planeten? Eller kommer den bara förvärra läget? Arrangör: Syretidningarna

Kan basinkomst vara ett redskap för att rädda planeten eller riskerar det att bli ytterligare en belastning? Kan olika former av gröna skatter, där det som kommer in delas ut till medborgarna, vara en lösning? Eller är det så krasst att en basinkomst ger fler möjlighet att konsumera sönder vår jord?

Om vi inte löser den ekologiska krisen och ger framtida generationer möjlighet att bo på denna planet blir alla övriga politiska frågor på sikt oväsentliga. Därför bör varje reform synas utifrån om den är positiv, negativ eller neutral för klimatet och miljön i övrigt.

Medverkande: Jan Otto Andersson, nationalekonom, emeritus vid Åbo Akademi, basinkomstaktivist sedan 1980-talet och grundande medlem av BIEN. Annika Lillemets, riksdagsledamot (MP) som lagt flera riksdagsmotioner inom ämnet. Moderator: Mattias Gönczi, ledarskribent på Syre.

9.55–10.45 Eftersnack – Kan basinkomst vara ett redskap för att rädda planeten?

10.00–10.50 Psykisk ohälsa, elevhälsan och en skola för alla Arrangör: Jiang Millington, riksdagskandidat Miljöpartiet

Skolresultat, mående, arbetsmiljö, tillgänglighet, kompetens, organisation och tillräckligt med resurser hänger ihop. Vi pratar lösningar och ansvar, inflytande och samverkan med dem som vet hur man gör och har makt att påverka.

Självmorden minskar kraftigt, utom för barn och unga. 43 procent lider av oro, ångest och ängslan. Hälften av alla elever med adhd och/eller autism går ut skolan utan gymnasiebehörighet. Hälften av lågstadieflickorna med autism har problem med skolnärvaron. Utslagningen kan inte skolan ensamt tackla. Det är ett samhällsproblem som får konsekvenser för alla, därför angår det alla och är något som vi behöver lösa tillsammans. Mycket handlar om strukturer och resursfördelning men även om mod, kunskap och ledarskap hos skolledare och rektorer. Elevhälsan kan vara nyckeln. Men hur gör man för att gå från att reagera till att agera och förebygga? Välkommen på utvecklingssamtal!

Medverkande: Kerstin Evelius, Nationell samordnare inom området psykisk hälsa. Johan Hallberg, rektor, Malmaskolan, Kolsva. Terese Österholm, leg psykolog från Lågaffektiva psykologer.

11.00–12.20 Det finländska basinkomstförsöket. Varför blev Finland först ut i Norden med att prova basinkomst? Arrangör: Syretidningarna

Varför blev just Finland det land i Norden som gav sig på att pröva basinkomst? Hur ser försöket ut? Har det, som en del svensk media rapporterat, lagts ner?

I regeringsförklaringen 2015 aviserade den tillträdande finländska regeringen en utredning om basinkomst som ett alternativ till merparten av de existerande trygghetssystemen. Som en del i utredningen har även ett storskaligt empiriskt försök påbörjats för att studera effekterna av basinkomst på arbetsutbud, hälsa och andra variabler. Försöken har rönt stort internationell uppmärksamhet. Media från länder i hela världen hör av sig, utom i de övriga nordiska länderna, hävdar en del av de inblandade. I Sverige har istället bland annat Svenska Dagbladet felaktigt rapporterat att försöket lagts ner. Men hur det ser det ut egentligen? Och varför blev just Finland det land i Norden som gav sig på att pröva basinkomst? Jan Otto Andersson, nationalekonom, emeritus vid Åbo Akademi och grundande medlem av BIEN, berättar om vad som händer i Finland. Hannah Lemoine, bosatt i Danmark och Harald Enoksson, knuten till Oslos universitet, reflekterar ur ett danskt, norskt och svenskt perspektiv.

Medverkande: Jan Otto Andersson, nationalekonom, emeritus vid Åbo Akademi, basinkomstaktivist sedan 1980-talet och grundande medlem av BIEN. Hannah Lemoine, basinkomstdebattör, krönikör i Syre och bosatt i Köpenhamn, Martin Jordö, ekonomipolitisk talesperson för Fi och basinkomstaktivist, Lena Stark, f.d. styrelseledamot Basic income Europe och ordförande i Basinkomstpartiet. Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre.

12.25–13.30 Eftersnack: det finländska basinkomstförsöket Arrangör: Syretidningarna

12.30–13.50 Kan en basinkomst finansieras och hur ska den i så fall utformas? Arrangör: Syretidningarna

Ett av de vanligaste argument mot basinkomst är att det inte går att finansiera. Men det finns ett antal beräkningar som visar på hur en basinkomst i Sverige på olika nivåer kan finansieras – vi presenterar och diskuterar två av dem.

Utöver moraliska argument om att det skulle vara fel att ge ut pengar utan krav på motprestation är det vanligaste argument mot basinkomst att det inte går att finansiera. Men det finns ett antal beräkningar som visar på hur en basinkomst i Sverige på olika nivåer kan finansieras. Två av de nyaste och mest spridda är den f.d. EU-parlamentarikern Christian Engströms på 8 300 kr i månaden och Syres chefredaktörs Lennart Fernströms på 13 000 kr. Båda modellerna presenteras och diskuteras.

Christian Engströms förslag kan ni läsa här: https://christianengstrom.wordpress.com/2016/02/17/forslag-till-basinkomst-8-333-kronor-i-manaden-skattefritt/

Lennart Fernströms förslag kan ni läsa här: tidningensyre.se/2017/nummer-177-178/sla-ihop-och-rensa-skatte-och-trygghetssystemen/

Medverkande: Christian Engström, f.d. EU-parlamentariker (PP),  Lennart Fernström, chefredaktör på Syre. Moderator: Hannah Lemoine, basinkomstdebattör och krönikör på Syre.

13.00–13.50 Banker skapar pengar – då ökar risken för finanskris. Är e-kronor skapade av Riksbanken en lösning? Arrangör: Positiva pengar

Att pengar skapas av banker i samband med lån leder till att priset på bostäder, företag och värdepapper stiger kraftigt. Bubblor skapas som när de spricker orsakar en finanskris. Läget nu är farligt likt läget före finanskrisen 2008. Är e-kronan ett första steg mot en lösning?

13.55–14.45 Eftersnack: Kan en basinkomst finansieras och hur ska den i så fall utformas?

14.00–14.50 På spaning efter kopplingarna mellan feminism, ekonomi, klimat och patriarkatets upplösning Arrangör: Gröna kvinnor

Hur kan samarbete mellan olika fackområden ge mylla för omställning av maktstrukturer som kan leda till patriarkal upplösning? Genom att synliggöra beteenden och attityder som påverkar klimatförändringar och gynnar ojämställdhet, resonerar vi kring om klimaträttvisa kan uppnås utan genusrättvisa.

Vi vill

  • ge redskap att bryta hierarkier och lyfta fram demokratiska värden.
  • beskriva hur människan alltid strävat efter att leva ett gott liv, samtidigt som klimatförändring och krig har underblåst folkvandringar.
  • beskriva hur vår del av världen lever över vad jorden tål och hur det minskar tillgångar och möjligheter för kommande generationer att leva ett gott liv.
  • beskriva kulturella beteenden när det gäller konsumtion inom energianvändning, mat, klädinköp, mobilitet, val av bank och fonder.
  • analysera tänkbara orsaker till tröghet till omställning både inom jämställdhet och hållbarhet.
  • ge förslag till hur produktionsled kan kontrolleras genom att se pengar som ett medel att nå mål, inte som ett mål i sig. Hur handel kan gynnas på lika villkor och driva på för en partnerskapsekonomi. Hur social välfärd, trygghet, rätt att organisera sig kan bli jämbördig infrastruktur med energiförsörjning, livsmedelsproduktion, och kommunikation.

15.00–15.50 Hur bygger vi mer tät, grön stad? Arrangör: Yimby

Stadsbyggandet domineras fortfarande av glest utplacerade bostadshus och satellitområden istället för en klimatsmart urbanisering, förtätning och integrering av redan existerande stadsdelar och förorter. Vilka lagar, regler och normer är det som står i vägen för den täta gröna staden?

Enligt beräkningar från UN Habitat krävs en befolkningstäthet på minst 15 000 inv/km2 för att en stad ska få så pass korta avstånd att den blir socialt och miljömässigt hållbar. Därtill bör staden bestå av stadsdelar med hög funktionsblandning, det vill säga arbetsplatser, bostäder och handel om vartannat, sammanvävda av ett finmaskigt gatunät som minimerar transportsträckor och integrerar stadsdelar med varandra. Men så ser det sällan ut när spaden väl sätts i marken. När förorter förtätas är det ofta med ytterligare renodlade bostadshus med stora mellanrum, samtidigt som nya förorter planeras långt ut på pendeltågslinjerna, trots att priser och kötider tydligt visar att det är tät och central blandstad som efterfrågas mest. Är det den politiska viljan som saknas? Är det för lätt för lokala opinionsgrupper att överklaga och förhala processer? Finns det lagar och regler vi kan plocka bort för att möjliggöra den klimatsmarta stad som faktiskt efterfrågas?

Medverkande: Alvar Palm, doktor i industriell miljöekonomi och samordnare för Yimby Göteborg, Yimby  Göteborg. Sofia Buhrgard, planarkitekt och samordnare för Yimby Stockholm. Alma Tallborn, infrastrukturpolitisk talesperson med ansvar för bostads- och stadsbyggnadsfrågor, Grön ungdom. Per Ankersjö, tidigare stadsmiljöborgarråd, numera rådgivare inom kommunikation och hållbar stadsutveckling, A beautiful soup.

16.00–16.50 Den långa flykten – var ligger ansvaret? Arrangör: We Act

Vi ser en värld som inte tar sitt ansvar för människor som fått fly för sina liv från krig och förföljelse. Genom berättelser från hela världen får vi följa flykten, och ställer oss den viktiga frågan – vems är ansvaret?

16.55–17.45 Varför arbetar vi? Behöver vi arbeta i framtiden? Arrangör: Syretidningarna

Alla partier har de senaste 30 åren tävlat om vem som kan skapa flest jobb. Under samma period har vi fördubblat produktionseffektiviteten och arbetslösheten har ökat, oavsett färg på regeringen. Gör automatiseringen att vi kan jobba mindre, och ska vi i så fall hitta på nya jobb eller bara slappa?

Medverkande: Martin Klepke, politisk redaktör på tidningen Arbetet. Hannah Lemoine, basinkomstdebattör och krönikör på Syre. Carl Schlyter riksdagsledamot (mp), Moderator: Lennart Fernström.

17.50–18.15 Eftersnack: Varför arbetar vi? Behöver vi arbeta i framtiden?

17.50–18.15 Syres heta stol – Vad vill Vänsterpartiet? Arrangör: Syretidningarna

Vänsterpartiet har som regeringens stödparti prioriterat frågan om vinster i välfärden framför till exempel miljöfrågan och öppnare gränser. Är det försvarbart?  Nu ser partiet ut att kunna göra det bästa valet sedan Schymans dagar men samtidigt ställas helt offside. Syres chefredaktör frågar ut Nooshi Dadgostar om vänsterpartiets politik, ideologi GAL-TAN, om arbete, grundtrygghet, integritetsfrågor, invandring, rasism, droger, tillväxt, miljöfrågor och planer efter valet.

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på Syre och Vänsterpartiets vice ordförande Nooshi Dadgostar.