Om klimatmålen i Parisavtalet ska nås måste mer göras – och fortare. Nu samlar FN:s generalsekreterare till ett peppande toppmöte där nio så kallade ”action-spår” ska presenteras. Både klimataktivisten Greta Thunberg och statsminister Stefan Löfven väntas framträda.
Ett av spåren, det som handlar om att ställa om världens industrier, leds av Sverige tillsammans med Indien.
– Spåren speglar väl hur man måste agera i klimatarbetet, de stärker och kompletterar genomförandet av Parisavtalet, säger Johanna Lissinger Peitz, miljöråd vid FN-representationen och Sveriges chefsklimatförhandlare.
Grön skugga
Toppmötet äger rum på måndag, dagen innan den så kallade högnivåveckan i FN drar i gång. Det är då världens ledare håller anföranden i generalförsamlingen och ett stort antal specialmöten om allt från Jemenkrisen till migration äger rum i högkvarteret i New York.
Men i år kastar klimatförändringarna en grön skugga över FN-veckan. Redan på fredag samlas hundratusentals människor för klimatstrejker och protester globalt. I New York anförs de bland annat av den svenska aktivisten Greta Thunberg som klimatvänligt seglat över Atlanten för att delta i protesterna och FN-mötena.
– Här känns det som om det (klimatförändringarna) diskuteras som något som du tror på eller inte. Där jag kommer från är det mer som – det är fakta, sade Thunberg när hon intervjuades av tv-programmet The Daily Show om hur hon upplever inställningen till klimatkrisen i USA.
På lördag har FN bjudit in just ungdomsrörelser till ett eget klimattoppmöte, där både Thunberg och statsminister Stefan Löfven (S) väntas delta.
Energi och jordbruk
Parallellt förbereds i FN-skrapan för ett slags förmöte så att delegater under söndagen kan djupdyka i och på allvar sätta sig in i de nio ”spåren”. De spänner bland annat över energi, hållbara städer och infrastruktur, mobilisering av unga och civilsamhället samt hållbara metoder att stötta jordbruk, skogar och andra ekosystem – utöver det blågula om industrin.
– Den tunga industrin står för drygt 30 procent av utsläppen. Det handlar om stål, cement, aluminium, kemikalier och tunga transporter, inklusive flyg och sjöfart. Från vår sida har vi bland annat använd erfarenheten från arbetet med färdplaner för Fossilfritt Sverige, berättar Lissinger Peitz.
Stor vikt har lagts vid lärdomarna från olika former av partnerskap mellan stat och näringsliv.
– Vi har tittat på svenska samarbeten och vad man kan göra globalt med liknande metoder. Fokus ligger på innovation och tekniska lösningar, att hitta områden som kan vara av intresse globalt, säger hon.
Inte bindande
Agendan för generalsekreterare António Guterres toppmöte, som hålls i generalförsamlingen, är fortfarande flytande. Men enligt FN ska Greta Thunberg framträda och även statsminister Stefan Löfven är bokad som talare.
Inget formellt dokument ska dock antas och arbetet med spåren är inte bindande. I stället väntas olika världsledare avge löften under mötet. Men det är oklart om mer klimatskeptiska statschefer som president Donald Trump, som 2017 drog USA ur Parisavtalet, deltar. Enligt Vita huset planerar Trump att samma dag stå värd för ett möte om religionsfrihet i FN-skrapan. Lissinger Peitz säger att förväntan ändå är mycket hög.
– Det är en positiv känsla. Och det är tydligt att det här är en dag för dem som är beredda att göra mer än man redan gör.
TT: Borde inte FN-mötet vara hårdare eller löftena bindande?
– Sådana åtaganden har ju länderna i Parisavtalet och där hade vi den snabbaste ratificeringen någonsin för ett multilateralt miljöavtal. De här processerna kompletterar och stödjer varandra.
Bakgrund: Klimatförändringarna och Parisavtalet
FN:s klimatpanel har slagit fast att den globala uppvärmning som påvisats de senaste decennierna beror på människans utsläpp av så kallade växthusgaser.
2015, vid ett toppmöte i Paris, slöts ett globalt klimatavtal för att stävja detta.
Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska. Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med miljardbelopp årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.
Sedan tillräckligt många länder ratificerat Parisavtalet trädde det i kraft den 4 november 2016. Året därpå, den 1 juni 2017, beslutade USA att dra sig ur. President Donald Trump hade då flera gånger ifrågasatt klimatförändringarna och bland annat twittrat att växthuseffekten är ”en bluff”.
Det är välkänt att Kina står för de absolut sett största utsläppen av klimatpåverkande koldioxid, med USA på andra plats, EU på tredje, Indien på fjärde och Brasilien på femte plats.
Källa: FN, Ourworldindata.org med flera
Fakta: Greta Thunberg
Aktivisten Greta Thunberg blev känd när hon i augusti i fjol satte sig utanför riksdagen i Stockholm med plakatet ”Skolstrejk för klimatet”.
16-åringen strejkade varje skoldag fram till riksdagsvalet den 9 september. Sedan dess har hon strejkat varje fredag och har sagt att hon tänker fortsätta till dess att svensk politik är i linje med det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015.
Initiativet har fått stor uppmärksamhet och runt om i världen har tiotusentals ungdomar strejkat för klimatet. Uppmärksamheten har bland annat fört henne till EU-parlamentet och till påven i Rom. Hon har även prytt omslaget till Time Magazine som en av världens hundra mest inflytelserika personer och blivit nominerad till Nobels fredspris.
Thunberg har tagit ett sabbatsår från skolan och kom efter två veckors seglats fram till New York i slutet av augusti. Hon deltar bland annat i lokala klimatprotester och vid FN:s klimattoppmöten i staden.
I december ska Greta Thunberg vara med på klimatkonferensen COP25 som hålls i Chile, dit hon planerar åka med buss och tåg.
