Meterstora gelébollar har under trettio års tid flutit i havet utan att någon vetat varifrån de kommer. Nu har norska marinbiologer lyckats lista ut svaret.
I augusti förra året bad norska havsforskare fritidsdykare om hjälp för att ta reda på vad de gelébollar som påträffats i svenska och norska vatten egentligen är. Deras huvudhypotes var då att de gelébollar som varit mellan 0,3 och två meter i diameter och som hittats från strax under ytan till 52 meters djup bestod av äggmassa till en tioarmad europeisk bläckfisk.
Utifrån observationer och vävnadsprov från ungefär 80 gelébollar kan de nu dra slutsatsen att hypotesen stämmer. Bollarna som svävar fritt i vattenmassorna är ansamlingar av ägg enligt forskarnas gentest.
De äldsta observationerna av de mystiska bollarna i havet gjordes för 30 år sedan och de senaste för några veckor sedan. Ungefär hälften av upptäckterna har gjorts längs den norska kusten och den andra hälften i Medelhavet, förklarar marinbiologen Halldis Ringvold som ansvarat för projektet i två år, för den norska nyhetsbyrån NTB.
Bläckfiskarten bakom gelémassan, Illex condetii, förekommer främst i Medelhavet.
I juli 2018 sågs för första gången en geléboll vid svenska kusten vid Väderöarna i Bohuslän.
Fakta: Bläckfisk
Bläckfiskar är havslevande blötdjur och förekommer i ungefär 900 arter.
Namnet kommer från artens förmåga att utsöndra ett svart pigment som kan förvilla eventuella angripare.
Bläckfiskar har ett välutvecklat nervsystem och har visat större förmåga till inlärning än de flesta ryggradslösa djur.
Vid förökning befruktas honan genom att hanen överför spermier inkapslade i så kallade spermatoforer. De lagras sedan i ett speciellt organ i honan innan de behövs för befruktning.
Honan lägger tusentals ägg som vanligen fästes på något underlag. Hos de flesta bläckfiskarterna dör honorna kort efter fortplantningen, ofta för att de vaktat äggen tills de kläcks utan att äta.
Källa: Nationalencyklopedin
