Utvecklingstiden innebär att en person som arbetar ska ska få ledigt för att studera eller starta ett företag. Samtidigt ska man kunna få en ersättning som motsvarar a-kassa mellan tre månader och ett år. För att kunna få den här möjligheten krävs att man har jobbat i minst tio år.

Reformen som Miljöpartiet har fått igenom är dock hårt bantad mot det ursprungliga förslaget. Tanken var att 10000 skulle omfattas av utvecklingstiden. Systemet ska vara fullt utvecklad år 2022.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) anser att det är en möjlighet för människor att utvecklas under ett långt arbetsliv.

– Vi har 100 000 utlandsfödda som är akademiker som jobbar långt under sin potential, säger Isabella Lövin till SR.

Byta inriktning i arbetslivet

Arbetsmarknaden förändras, och det behöver människor också göra. I kölvattnet av digitalisering och teknisk utveckling krävs det att folk fyller på sin kompetens. Vidare ska, enligt Isabella Lövin, människor mitt i arbetslivet erbjudas en möjlighet att byta inriktning.

En ingenjör får dock till exempel inte få gå en kurs för sitt höga nöjes skull.

– Jag vet inte inte hur många gånger jag behöver säga det. Men det är inte till för knyppling. Det är främst till för bristyrken. Till exempel kan en lärare gå en kurs för att kunna undervisa i ett ämne där det råder brist. Vi behöver 65 000 nya lärare de närmaste åren, säger hon i en intervju med P1-morgon.

Vill se en slipad form

Utvecklingsledigheten har mött en hel del kritik. Från fackligt håll är varken TCO, LO eller Svenskt näringsliv vänligt inställda. 

Andra fackförbund är i grunden positiv, men vill se förändringar mot den nuvarande utformningen. I en debattartikel i DN skriver Akademikerförbundet SSR, Lärarnas riksförbund och Sveriges läkarförbund bland annat att ersättningen ska vara högre än A-kassan, att perioden ska kunna  användas både på hel- och deltid. Och att även folk som arbetat i tio år utanför  Sveriges gränser ska vara kvalificerade för utvecklingstiden.