Efter sommarlovet håller den belgiska huvudstaden återigen på att fyllas upp av alla sina EU-politiker, byråkrater och korrespondenter. Den nya tillträdande EU-kommissionen har fått sina arbetsuppgifter och samlas under torsdagen och fredagen för ett första möte tillsammans.

Nu på måndag hålls dessutom höstens första ordinarie ministermöten, samtidigt som EU-parlamentet har sin första sittning för terminen.

Samtidigt har den allra tyngsta EU-frågan just nu varit stadigt aktuell hela sommaren – precis som den varit under hela året, liksom fjolåret och åren före det.

Brexit dominerar

Frågan om Storbritanniens utträde har präglat EU ända sedan brexitomröstningen 2016. Den brittiska oförmågan att bestämma sig om hur man vill ha det har skapat allt tyngre suckar på kontinenten. Förhoppningarna om att landet ska ändra sig har allt mer kommit att ersättas av en önskan om att snart få gå vidare med andra saker i stället.

– Å ena sidan är vi som européer svagare efter Storbritanniens utträde. Å andra sidan är det nu dags att utveckla nya styrkor, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i den tyska förbundsdagen i onsdags.

Storbritanniens regering hävdar att förhandlingar pågår för att hitta en lösning. EU försöker hålla god min även om frustrationen är tydlig bland tjänstemän och diplomater över att ingenting händer rent konkret.

Premiärminister Boris Johnson har lovat ett brittiskt utträde till den 31 oktober. EU förbereder sig under tiden för att ta ställning till ännu en önskan om förlängda förhandlingar. Framför allt Frankrike markerar klart att det inte är givet.

– Under rådande omständigheter: nej. Vi kan inte gå igenom samma sak var tredje månad, sade utrikesminister Yves Le Drian i förra veckan.

Budget och byte

Oklarheten kring brexit försenar och försvårar arbetet med vad som borde vara EU:s huvudsysselsättning under hösten: att enas om en ny långtidsbudget för åren 2021–27. I oktober väntar en konkret diskussion mellan medlemsländerna om hur stor budgeten borde vara. Det lär dock inte bli enkelt, så länge man inte vet om unionens tredje största ekonomi faller bort redan nu, eller först senare – eller inte alls.

Förberedelser görs för ett extra budgettoppmöte i november. Ändå tros det dröja till januari 2020 innan enighet kan nås. Stridslinjerna är de gamla vanliga mellan fattigare länder i öst och syd som gärna vill ha mer EU-stöd, medan de rikare i nord och väst håller emot.

Det mer ”normala” EU-arbetet blir samtidigt inte särskilt lidande av brexit just nu. EU är ändå mitt inne i ett ledarskifte där Ursula von der Leyens kommission ska ersätta Jean-Claude Junckers. Under tiden som de nya kommissionärerna granskas och förbereder sig händer inte mycket när det gäller varken nya eller gamla förslag.

Rivstart för Ylva

Från den 1 november blir det dock annorlunda – med eller utan Storbritannien. Bland de många saker som den nya EU-kommissionen då behöver ta tag i finns asyl- och migrationspolitiken, där den avgående kommissionens förslag fastnat i fullständig oenighet bland medlemsländerna.

Nya migrationsbasen Ylva Johansson får en rivstart.

– Det är tydligt att vi ska göra ett omtag och få ny energi i de här frågorna. Jag kommer att börja med att träffa alla medlemsländer bilateralt för diskussioner kring de här frågorna för att söka en väg som är möjlig att nå framgång på, säger Johansson i Bryssel.