Förra året dog fler tjurkalvar än kvigkalvar under sin första månad i livet. En av anledningarna är att friska tjurkalvar avlivas då de aldrig kommer att ge mjölk. Det visar statistik från Jordbruksverket.
Ny statistik från Jordbruksverket visar hur djurhälsan såg ut på svenska mjölkgårdar under kontrollåret 2017/2018 (1 september 2017-31 augusti 2018). Siffrorna visar att 2,3 procent av kalvarna dör inom en månad efter födseln. Siffran är högre hos tjurkalvar än kvigkalvar. Enligt Jordbruksverket kan det bero på att ”en hel del friska tjurkalvar avlivats av ekonomiska skäl” då de, till skillnad från kvigkalvarna, aldrig kommer leverera någon mjölk.
De flesta tjurkalvar avlivas inte direkt efter födseln, utan föds upp till så kallade mellankalvar eller ungtjurar för att säljas som kött. Då får de fri tillgång till grovfoder – hö och ensilage – redan när de är två veckor gamla för att växa snabbt. Mellankalvar slaktas vid 11 månaders ålder och ungtjurar cirka ett halvår senare.
22 sjukdomstillfällen per 100 djur
Statistiken visar också att veterinärer upptäckte 22 sjukdomsfall per 100 mjölkkor. En del av korna var sjuka flera gånger – sammanlagt var 12 procent av korna sjuka under kontrollåret 2017/2018.
En vanlig sjukdom – och den mest förlustbringande enligt Statens veterinärmedicinska anstalt – är juverinflammation (mastit). Forskning har visat att det finns ett samband mellan hög mjölkproduktion och mastit. Bland annat har Emma Carlén på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skrivit: ”Det finns bland annat ett ogynnsamt genetiskt samband mellan hög mjölkproduktion och risken att drabbas av juverinflammation (mastit).”
Den mjölkkoras som stod för flest sjukdomstillfällen förra året – 24,7 per 100 djur – är den svartvita så kallade Svensk låglandsboskap (SLB), eller Svensk Holstein. Statistiken från Jordbruksverket visar att mjölkkor av rasen även har högre mastitfrekvens än andra raser. Trots att SLB har fler hälsoproblem, väljer svenska mjölkföretag rasen då den mjölkar bättre.
