Blanketten beskriver bland annat att vegankost innehåller mindre protein, kalcium och vitamin D samt helt saknar vitamin B12. Dessutom står det att maten ofta innehåller mindre energi och att det krävs större portioner än en meny med animalier.

Dokumentet är utformat som information där vårdnadshavaren måste skriva under på att de är medvetna om att skolan inte kan erbjuda den näring som ett veganbarn behöver. Detta har Hugos pappa Jesper Johansson reagerat på.

– Det verkar som att de inte vet hur man planerar en vegansk måltid, som att de tycker det är jobbigt. Jag kan nog faktiskt tycka att de är lata. Det finns en stor kunskapsbrist här. Det är deras ansvar att mitt barn får i sig energirika måltider, säger Jesper Johansson.

Han har varit vegan i 16 år och menar att de flesta veganföräldrar har superkoll på maten. Han är också medveten om att det är hans ansvar att tillsätta B12 i Hugos kost. I övrigt känner han att informationen om näringsämnen lika gärna skulle kunna riktas till alla föräldrar.

– Jag tycker att de borde formulera sig på annat sätt. Indirekt säger de ju till oss föräldrar att det kan gå åt helvete med ert barn om ni inte sköter er. Självklart tar jag som förälder helhetsansvaret, men det är ju samma med alla föräldrar. Om man ska ge en lapp om näringsrik kost ska väl alla får en, säger Jesper Johansson.

På blanketten står det bland annat att skolan inte serverar järnberikade livsmedel. Det betyder dock inte att det inte finns järn i vegetabilier. På Livsmedelsverkets hemsida finns tips på vilka grönsaker som är viktiga för veganbarn att äta, i kombination med C-vitaminrik mat som ökar upptaget av järn.

Behöver mer kunskap

Jesper Johansson menar att kommunen försöker friskriva sig från ansvar och att de genom avtalet inte behöver anstränga sig för att ge veganbarn en näringstät kost.

– Jag följde med min son till frukosten under första veckan. Han fick bröd med vegetabiliskt margarin och frukter, men ingen pastej eller liknande som ger mer energi. De verkar inte ens intresserade av att ge barnen bra mat. De skulle behöva bli duktigare på att sammansätta en bra veganmåltid så att den innehåller den näring som barnen behöver, säger Jesper Johansson.

Han arbetar själv inom kommunal verksamhet i en grannkommun. Han upplever den här typen av beslut som väldigt personbundna.

– När kommunen anställer matpersonal ska de så klart vara bevandrade i olika koster. Jag kan känna att hur någonting blir gjort beror på vem som fattar besluten. De kanske helt enkelt tycker det är besvärligt med veganmat. Vissa tjänstemän har för mycket makt. De kan hjälpa eller stjälpa, säger Jesper Johansson.

Vinklad information om vegankost

Inom Göteborgs stad arbetar förskolläraren Maria Svensson. Hon äter en växtbaserad kost sedan ett år tillbaka och har ansökt om att få vegansk mat under det som kallas pedagogisk lunch, det vill säga när pedagogerna äter mat tillsammans med barnen. Hon fick då en liknande blankett som Jesper att skriva under. På hennes avdelning finns inga veganbarn just nu, men maten hon får är densamma som ett barn skulle fått.

– Den som skrivit det här har bristfällig kunskap om vegansk kost. Det finns inget som säger att man inte kan få i sig all näring genom noggrann planering. Det gäller ju för alla. Inget barn får ju i sig hela dagsbehovet enbart av frukosten och lunchen på förskolan. Det känns som att de försöker skrämmas och vinklar det som att veganmat inte är bra, säger hon.

Hon har engagerat sig i ämnet sedan blanketten dök upp. Hon har ringt till enhetschefen i sitt område, som tyckte att dokumentet kändes förlegat och gärna ville se över det, enligt Maria. Hon har också kontaktat kökschefen hos aktören som levererar maten till hennes arbetsplats och upplevde att hen inte var särskilt kunnig om vegansk kost.

– Jag ringde också Livsmedelsverket som sa att de inte vill ge förskolor och skolor detaljstyrd information, utan det är upp till varje kommun att bestämma. Det känns som att alla avsäger sig ansvar och lägger över det på någon annan. Jag bad dem se över sin information på hemsidan för att skapa en större förståelse kring ämnet, berättar Maria Svensson.

Vill skapa nya traditioner

Hon litar inte helt och fullt på Livsmedelsverket, utan menar att det finns för lite kunskap om växtbaserad kost.

– Man blir lite mörkrädd. De påstår att komjölk är bra och redan där har jag tappat förtroendet. Det handlar om traditioner men det är inget som säger att traditionen är bra. Veganmat kan bli en ny tradition som vi kan skapa. Det är 2019. Borde vi inte ha kommit längre än så här? frågar sig Maria Svensson.

Maten hon får på sin arbetsplats är bristfällig, menar hon. Livsmedelsverkets rekommendationer är bland annat att servera fullkornsprodukter, bönor, linser och varierade grönsaker. Det är något Maria Svensson inte upplever att hon får på sin pedagogiska lunch.

– Maten är oerhört näringsfattig. Det är alltid vitt ris och vit pasta, lite morötter, gryta med lite bönor. Det är långt ifrån mättande. Vi får ju inte det vi behöver. Det är ju så självklart nu med veganmat över allt, bara man vet var man ska leta, säger hon.

Syre vill gärna veta mer om vem som ligger bakom blanketterna och varför de formulerats som de gjort. Syre kontaktar Göteborgs stad som hänvisar till kommunens så kallade servicestrateger. Det är deras jobb att beställa måltider till kommunens förskolor och grundskolor. Det visar sig dock att ingen av dem är särskilt intresserade av att svara på Syres frågor.

”Vi förhåller oss till Livsmedelsverkets rekommendationer, Bra måltider i skolan.” skriver Catharina Burman Barkebo, servicestrateg grundskola i ett mejl. Och resten av svaren är upprepningar av det första svaret eller inget svar alls.

Syre pratar också med Inger Johansson, servicestrateg förskola. Hennes svar är närmast identiska och efter ytterligare några mejl får vi ett utförligare svar:

”Vi erbjuder veganmat på förskolorna men önskar göra vårdnadshavare uppmärksamma att de minsta barnen kan behöva tillskott av vitamin B12 och D-vitamin.” skriver hon.

Avråder inte från vegankost

Bra måltider i skolan är en broschyr från Livsmedelsverket med tips och råd om skolmat. Om veganmat finns ett kort stycke som styrker blanketternas information, men med tillägget att vegankost kräver goda kunskaper om näringsämnen och noggrann planering för att bli näringsmässigt tillfredsställande.

Det står också att Livsmedelsverket inte avråder från vegankost om förskolan har den kompetens och de resurser som behövs, samt att det är viktigt med en dialog med vårdnadshavaren för att vara tydlig med att det inte är skolan som ansvarar för att maten kompletteras med kosttillskott.

I anslutning till texten finns också en faktaruta med tips på hur man kan bygga upp näringsrika veganska måltider, som till exempel genom att använda baljväxter, tofu, råa och kokta grönsaker, rapsolja samt d-vitaminberikade produkter. Och på hemsidan finns fler tips på detaljnivå.

En brännhet fråga

Blanketterna som sådana följer Livsmedelsverkets rekommendationer, men både Jesper Johansson och Maria Svensson reagerar på skrämseltaktiken. Vem som utformat blanketterna eller om de ska betraktas som ett friskrivningsavtal får de inga svar på.

– Man hade ju önskat att de ansvariga fick svara lite fritt, men jag tänker till deras försvar att de nog inte har så mycket annat att göra. Det här upplevs nog vara en brännhet fråga, i samhället och politiskt. Att svara kanske indirekt skulle ifrågasätta det som cheferna bestämt. Det vore intressant att veta lite mer bakomliggande om hur lappen kommit till, säger Jesper Johansson.