– Vi kommer fortfarande att vara stora biståndsgivare men vi måste också prioritera på hemmaplan, säger Svantesson och framhåller att biståndsbudgeten är dubbelt så stor som anslaget till polisen och välfärden och försvaret också behöver mer pengar.

Förslaget, som Dagens Nyheter var först att rapportera om, finns med i förslaget till utrikespolitisk plattform som ska behandlas av partiets stämma i oktober.

En procent av BNI

Moderaterna har hittills, i likhet med alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, hållit fast vid 1-procentsmålet för biståndet. Det innebär att ett belopp motsvarande 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) varje år ska avsättas till bistånd. Eftersom ekonomin har växt över tid, vissa år mycket, har beloppet blivit högre och miljarderna fler, med undantag för vissa år. Så har det varit oavsett om det funnits kapacitet och möjlighet att hantera pengarna eller lämpliga projekt att använda biståndet till. I år finns 50 miljarder i budgeten, även om en del sedan länge används till UD:s förvaltningskostnader och vissa kostnader för asylmottagande i Sverige.

Samtidigt uppstår svårigheter från ett år till ett annat när BNI minskar och snabba neddragningar måste göras.

Endast Norge och Sverige

En sådan ordning kan Sverige inte ha längre, anser M och noterar att det är bara Norge, förutom Sverige, som har ett 1-procentsmål.

– Vi vill se en ram på 170 miljarder på fyra år. Det är lägre än idag, men det är fortfarande väldigt mycket pengar, säger Svantesson.

Modellen M skissar på innebär att riksdagen tar beslut för fyra år i taget och Svantesson jämför det med hur man fattar beslut om planer för infrastruktur, forskning och försvar. Då blir möjligheterna till att fokusera, planera och följa upp bli bättre, enligt partiet.