Från och med början av 2016 har den svenska regeringen avskaffat möjligheten till kommunala vårdnadsbidrag. Anledningen till avskaffandet var, enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, att det har ”varit dåligt för kvinnors ekonomi samtidigt som det cementerar en familjepolitik där kvinnor tar hand om barnen medan männen förvärvsarbetar. Vi vill se en modern
feministisk politik som stärker både kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden och deras ekonomiska självständighet”.

90 procent av de cirka 7 100 föräldrar som under 2013 fick vårdnadsbidrag var kvinnor, och dessa hade låga löneinkomster både före och efter bidragsperioden. Om man tittar närmare på statistiken visar det sig också att de som ansökte om vårdnadsbidrag i genomsnitt hade en inkomst på mindre än hälften av vad deras partner hade, vilket innebär att vårdnadsbidraget främst användes i redan ekonomiskt ojämställda familjer. Att ynkliga 3 000 kronor i utbyte mot heltidsvård av barn i hemmet inte stärkte kvinnors deltagande på arbetsmarknaden eller hjälpte på deras ekonomiska självständighet torde inte komma som en överraskning för någon.

Med bakgrund i vårdnadsbidragets utformning och nyttjande finner jag det desto mer överraskande att det från feministiskt håll ofta lyfts invändningar mot basinkomst som utgår ifrån just vårdnadsbidraget. Argumenten bygger på att basinkomst skulle innebära ett ekonomiskt incitament för främst kvinnor att stanna hemma med barn, och att det således skulle öka ojämställdheten.

Men om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är viktigt främst på grund av ekonomisk självständighet, är det då verkligen per automatik något dåligt om kvinnor stannar hemma längre om de inte är ekonomiskt beroende av en partner? Och stärks inte snarare kvinnors deltagande på arbetsmarknaden om de får en grundinkomst som, till skillnad från föräldrapeng och vårdnadsbidrag, inte åtföljs av kravet att enbart utföra vårdande arbete i hemmet? Är det inte snarare dagens krav på specifik hemmavarande sysselsättning som är problemet, när exempelvis vart femte företag som startas av kvinnor i Sverige har initierats under föräldraledigheten, trots att det är olagligt att kombinera föräldrapeng med eget företagande?

Basinkomst är på intet sätt ett riktat incitament för hemarbete, även om det för all del kan ses som ett sätt att uppvärdera det som nedlåtande kallas ”obetalt arbete”. Tvärtom är det ett incitament för ökad självständighet, kreativitet, utbildning och företagande, under alla perioder i livet.