Den som öppnar en matförpackning, exempelvis innehållande kakor eller micropopcorn, kan ofta lägga märke till en fettavvisande, glatt yta på pappret som industrin kan få fram med hjälp av så kallade högfluorerade ämnen. Det gör att inte smuts och vatten fastnar.

Det handlar om PFAS, ämnen som används i låga halter i många produkter och som upptäcktes i marken och i dricksvattnet i flera svenska kommuner för några år sedan.

EU har i dagsläget inget samlat grepp kring den stora gruppen kemikalier. Nu tar danskarna saken i egna händer, rapporterar Politiken. Danska regeringen vill nämligen införa ett förbud – både vad gäller förekomst i danska och utländska förpackningar – som förväntas träda i kraft den 1 juli 2020.

– Det vill vi, eftersom jag inte kan acceptera risken för att de här mycket skadliga ämnena vandrar från förpackningen till maten. Vi ser att ämnena utgör ett stort hälsoproblem och vi kan inte vänta längre på EU, säger livsmedelsminister Mogens Jensen (S) till tidningen.

"Vet inte så mycket"

Enligt svenska Kemikalieinspektionen har studier visat att höga halter av PFAS kan ge leverskador och påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Många högfluorerande ämnen, som totalt uppgår till fler än 4 000, är dock inte testade än.

PFAS i just matförpackningar är ett ganska outforskat område än så länge, enligt Livsmedelsverkets toxikolog Kettil Svensson till TT.

– Vi vet inte så mycket. Förpackningar är universella, de transporteras och importeras. Det är många ämnen, och livsmedelsförpackningar är bara en liten del. Vi har det i kläder, rengöringsprodukter, bilprodukter – det är totalt sett ganska många produkter vi exponeras för.

Inte förbud i Sverige

I Sverige finns inget förbud likt det som danskarna vill införa. Däremot genomför Kemikalieinspektionen i samverkan med Livsmedelsverket en undersökning av farliga ämnen i förpackningar, berättar Kettil Svensson.

– Det är ämnen som är misstänkta för att ge upphov till skadliga effekter. Vi vet att PFAS-ämnen kan förhöja kolesterolnivåer, har betydelse för reproduktion som till exempel minskad födelsevikt och ger effekter på immunsystemet hos små barn. Möjligen risk för cancer, det är inte lika uttalat men misstanken finns där.

TT: Hur oroliga ska vi vara?

– Kanske inte så särskilt ändå, det är låga koncentrationer och det krävs en överföring av ämnena till maten. Det är väldigt lite undersökt. Ämnena finns i förpackningar, men om det överförs till livsmedel vet vi inte mycket om.