Kartläggningen som IVL Svenska Miljöinstitutet och Statistiska Centralbyrån har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket visar hur Sverige använder plast i dag och hur den hanteras som avfall. Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med 300 000 ton per år. Det innebär en ökning med ungefär 30 kilo per person och år.
– Kartläggningen synliggör att den plast som produceras behöver bli möjlig att materialåtervinna så att hanteringen kan ske på ett mer hållbart sätt, säger Lena Stig, Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket.
Rapporten visar att det saknas system som möjliggör att verksamheter som byggbolag, industrier och sjukhus kan sortera ut plast från annat avfall. Även kommunernas insamling av uttjänt plast är begränsad. I dag har till exempel bara 70 av landets 290 kommuner separat insamling av uttjänt plast på återvinningscentraler, för trädgårdsmöbler, blomkrukor och liknande. Förbränningen av plast är ett hinder för klimatmålen som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
– Mycket av plasten finns inbyggd i samhället, i byggnader, bilar och andra långlivade produkter. Om sådan plast ska kunna cirkulera behöver produkter och processer i större utsträckning vara utformade för det från början, säger Hanna Ljungkvist Nordin som är huvudförfattare till rapporten, från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kartläggningen blir ett viktigt underlag för hur Naturvårdsverket kan gå vidare och utforma styrmedel som får berörda aktörer att vidta nödvändiga åtgärder.
– Konsumenter har blivit bättre på att sortera men hittills har möjligheterna till materialåtervinning varit begränsade. Produkter behöver vara utformade så att de kan återanvändas och materialåtervinnas. Plasten behöver ha ett värde så att den inte förbrukas i onödan eller hamnar i naturen, säger Petra Selander, Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket.
Nya insatser görs för att plasten ska kunna tas om hand i Sverige och i Europa. Det finns flera exempel på anläggningar där plasten kan sorteras ut industriellt och bearbetas för att kunna materialåtervinnas. Även Kinas stopp för import av lågvärdigt plastavfall har drivit på utvecklingen för en hållbar plasthantering.
– Nu behöver andra aktörer till exempel producenter, inköpare, produktutvecklare och återvinningsföretag skapa förutsättningar för att mer plast ska kunna samlas in och materialåtervinnas, säger Petra Selander.
