Testerna ska vara frivilliga och om eleven inte är myndig krävs målsmans underskrift. Samtidigt riskerar den elev som inte går med på att testas att missa viktiga delar av sin utbildning, som exempelvis praktik. Enligt P4 Värmland kan skolan också komma att göra slumpmässiga tester på olika klasser.

Skolan fokuserar i synnerhet på de yrkesförberedande kurserna, där många ska köra lastbil, hantera farliga verktyg och maskiner. Eftersom majoriteten av programmen är yrkesinriktade på skolan handlar det om säkerhet både på skolan och ute i de företag där eleverna praktiserar.

– Man kan inte vara i en sån miljö om man har problem med droger, säger skolans gymnasiechef Jan Johansson.

Inga bevis för att det fungerar

Enligt forskaren Björn Johnson vid Malmö högskola finns inga bevis för att drogtester minskar missbruk. Mycket få upptäcks genom testerna. Hundratals tester görs varje år på yrkesgymnasiet Rönnowska i Helsingborg, men bara 3-5 elever per år testar positivt. På Brinellgymnasiet i Kalmar var en elevs test positivt, men det visade sig bero på receptbelagd medicin.

Justitieombudsmannen JO har konstaterat att så länge som testerna sker frivilligt finns det inget hinder i lagstiftningen. Men Björn Johnson menar att andra insatser som drogförebyggande information, mentorsskap där vuxna stödjer ungdomar att utveckla sin sociala förmåga och stärka deras självkänsla för att kunna välja bort droger.

Föräldrarna är viktiga

En viktig faktor är också föräldrarnas beteende. Genom att vara restriktiv själv med alkohol och droger och genom att inte bjuda på eller köpa ut alkohol kan ungdomar hindras från att börja missbruka.

Forskningen vet sedan länge att ju tidigare en människa börjar med droger desto större är risken för beroende, inklusive nikotin och alkohol. Dessutom ökar chansen för att behandlingen av missbruket ska lyckas ju tidigare den sätts in.

Skolinspektionen har tidigare kritiserat skolor för deras drogtester. Bland annat kroppsvisiterades och drogtestades en elev i Göteborg utan att föräldrarna kontaktades.

Dålig kunskap leder till brott mot grundlagen

Kunskapsnivån kring vad skolpersonal får göra egentligen är inte tillräckligt hög för att testerna ska vara säkra för elevens integritet menar kritiker. I Göteborg visste till exempel inte personalen att det räknas som kroppsvisitering även om eleven själv tömmer sina fickor, utan att någon rör vid honom eller henne.

Skolinspektionen avråder överhuvudtaget skolor från drogtester. Eftersom eleven alltid befinner sig i ett ojämt maktförhållande till skolan och dess personel finns inget sätt att göra testerna neutrala. I ett annat fall riktade inspektionen kritik mot en skola i Vetlanda där rektorn tog beslut om drogtest. Det är något som bara en skolläkare får göra.

Det handlar i slutändan om grundlagsskyddade rättigheter som varken går att bortse ifrån bara för att elever är minderåriga eller avtala bort, menar skolinspektionen. I synnerhet om en elev utsätts för påtryckningar för att lämna ett prov trots att den inte vill kan utgöra ett grundlagsbrott.