I Sverige är männen dock fortsatt tjockast. Här, liksom i andra rika länder, ökar landbygdsbor mest i vikt.

Resultatet presenteras i en ny stor internationell studie av utvecklingen av kroppsmasseindex, BMI. Totalt 2 000 delstudier i 190 länder har gett ett underlag på 112 miljoner människor varav drygt 800 000 från Sverige.

Resultatet är kanske för många överraskande. Sammanställningen visar att det faktiskt är kvinnor som i snitt har högre BMI. Under perioden 1985–2017 ökade det genomsnittliga BMI:et som helhet med drygt två enheter till 24,7 för kvinnor och 24,4 för män.

Stefan Söderberg, professor i kardiologi vid Umeå universitet och ansvarig för en av de svenska studierna, påpekar dock att BMI som mått för just kvinnor kan vara missvisande. Dessutom finns det generellt kritik mot just BMI som mått för fetma.

Inte korrekt

– Det är egentligen inget korrekt mått för fetma utan man ska i stället ta hänsyn till buken och höftmått. Samtidigt är BMI det mått man använt under lång tid och vetskapen om bukfetma har kommit på senare år, säger han till TT.

När det gäller just BMI brukar ett index på över 25 räknas som övervikt och över 30 som fetma. Även om BMI i sig är ifrågasatt är övervikt en av faktorerna bakom exempelvis hjärtsjukdomar.

– Med fetma kommer högt blodtryck och diabetes och då har vi fara för slaganfall och hjärtinfarkt.

I Sverige är det dock fortfarande männen som har högst BMI, 26,3 jämfört med 24,9 för kvinnor. Det betyder med andra ord att männen i snitt räknas i gruppen överviktiga och kvinnorna är ytterst nära att hamna där.

På en annan punkt är dock utvecklingen densamma i Sverige som i stora delar av övriga världen, nämligen skillnaden mellan landsbygd och storstad. I välfärdsländer och länder med ekonomisk uppgång ökade BMI i genomsnitt mer på landsbygden än bland boende i städer.

Mer snabbmat

För svensk del är värdena ungefär en halv enhet högre på landet än i stan. Skillnaden gör att medan exempelvis kvinnor på landsbygden klassas som överviktiga så klarar sig stadskvinnor precis under gränsen.

Enligt studien förklaras skillnaderna bland annat med sämre möjligheter till fysisk aktivitet på landet än i städerna.

– Det är ett stort folkhälsoproblem och vi har någon form av segregation av hälsa. Det handlar om ett upplysningsarbete och folkhälsoarbete som måste starta redan från barnaår genom skolan, säger Stefan Söderberg och fortsätter:

– Man måste göra fysisk aktivitet attraktiv för alla och premiera bra mat.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Nature.