Antalet personer som har pågående efterforskningsärenden hos Röda Korset ligger på historiskt höga nivåer konstaterar han, i samband med att organisationen släpper en ny rapport om humanitära konsekvenser av att familjer splittras.

– De allra flesta ärenden rör ensamkommande barn som söker föräldrar och släktingar. Och den dominerande orsaken är krig och konflikter.

Av de 1 565 personer som letar efter en eller flera anhöriga är majoriteten afghaner och somalier.

Ovissheten plågar

Röda Korset befarar att antalet komplexa efterforskningsärenden kommer att öka eftersom allt fler flyktingar försvinner i Medelhavet. Många av dem lär aldrig hittas, vilket betyder utdragen ovisshet för anhöriga.

– Om de anhöriga inte får vetskap bara förlängs det psykosociala lidandet. När man inte vet blir det etter värre, säger Martin Ärnlöv.

I fjol kunde svenska Röda Korset lämna besked, såväl positiva som negativa, i 180 av cirka 1 500 efterforskningsärenden. Det är en högre andel jämfört med siffrorna från det internationella Röda Korset, som förra året hade cirka 145 000 efterforskningsärenden varav det gick att lämna besked i 11 500 fall.

Analyserar dna

Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen samarbetar med polis och andra myndigheter i länder runt Medelhavet för att samordna insamling och jämförelser av dna från anhöriga och påträffade personer i området.

– Kroppar topsas och jämförs i analyser med dna från närstående här, säger Martin Ärnlöv.

Men den analysen föregås av en första mer grov sortering utifrån beskrivningar av kroppsliga kännetecken som till exempel tatueringar.
Vissa efterforskningsärenden kan ta upp till ett par år innan sökandet efter de försvunna avslutas.

En försvårande faktor är att en del personer i Sverige väntar i flera år innan de ger sig till känna och kontaktar Röda Korset för att få hjälp, berättar Martin Ärnlöv.

Hur många ärenden som leder till återförening har Röda Korset ingen statistik över.