G7-mötet slutade inte i pannkaka som förra gången. Dessutom var humöret glatt, konstaterar Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap.
– Men vad de verkligen har åstadkommit, det vete tusan.
När ledarna för G7 träffades i Kanada förra året slutade det i fiasko – USA:s president Donald Trump kände sig förolämpad och vägrade plötsligt skriva på det överenskomna slutdokumentet.
Förväntningarna var därför ännu lägre inför G7-mötet i franska Biarritz.
Det man lyckades komma enas om rymdes på en A4-sida, vilket är långt mindre än normalt vid en G7-sammankomst.
"Överens om kommuniké"
Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, menar dock att det går att se positivt på det ensidiga dokumentet – förhandstipset var ledarna inte skulle nå några gemensamma slutsatser.
– Det är mer att komma överens om en kommuniké på en A4 än som i fjol då det inte blev någonting alls.
– De andra ledarna har väl lärt sig att hantera Trump lite bättre, så att han inte blir vansinnig. Man berömmer honom och gjorde inte som förra året, då man ställde sig framför honom och krävde saker, säger Jan Hallenberg.
Bland punkterna de enades kring var att Världshandelsorganisationen (WTO) måste reformeras.
– Det är bra att de tycker samma sak, men man har försökt reformera WTO sedan 2002, så jag förhåller mig skeptisk. Det är oerhört svårt att komma överens om detta. Det positiva var att Trump sade att han vill vara med och reformera. Tidigare har han bara sagt att WTO är värdelöst, säger statsvetaren.
Oklart kring kärnavtalet
Frankrikes president Emmanuel Macron bjöd oväntat in Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif till mötet. Trump är värd för nästa års möte och öppnar för att bjuda in Rysslands president Vladimir Putin, som uteslöts ur gruppen efter annekteringen av den ukrainska Krimhalvön – något som kan ses som en reaktion på Macrons drag.
– På motsvarande sätt som Macron bjöd in den iranske utrikesministern kan Trump bjuda in Putin. Han får inte vara med formellt i mötet, men får komma och hälsa på, säger Jan Hallenberg.
Efter påtryckningar från G7 och Macron har både Trump och Irans president Hassan Rohani öppnat för att sätta sig ner och förhandla om ett nytt kärnenergiavtal. Enligt statsvetarprofessorn är det dock oklart om något sådant möte verkligen blir av:
– Det är ganska många steg bort till det, säger Jan Hallenberg.
G7
G7 bildades 1975 och står för Group of Seven. Det är ett informellt forum för de länder som brukar kallas för världens rikaste: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.
Även EU deltar, samt särskilt inbjudna ledare från Australien, Burkina Faso, Chile, Egypten, Indien, Senegal, Rwanda och Sydafrika, för att diskutera ojämlikheten i världen.
Kina, vars tillväxt tog fart långt efter att G7 bildades, ingår inte trots ekonomins storlek i dag.
Mellan 1997 och 2014 kallades klubben för G8. Då ingick även Ryssland, vars förtroende dock ansågs förbrukat i och med invasionen av Krim.
Källa: Reuters
