Göteborg är en av nio städer som får 35 miljoner kronor i projektet Viable citites som startar i september. Målet är att städerna ska bli klimatneutrala till 2030.
I september påbörjas projektet Viable cities, som koordineras av Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Ansökningarna från städerna har bedömts av experter och Energimyndigheten har fattat beslut om vilka som ska få finansiering. Totalt får nio städer 35 miljoner kronor var från statliga Formas, Vinnova och Energimyndigheten, och går sedan in med lika mycket själva. Städernas mål är att bli klimatneutrala till år 2030. Projektet ska pågå i två år.
– Städerna som beviljats stöd ska ta fram handlingsplaner med ett helhetsgrepp om klimatomställningen och bygga tvärsektoriella innovationsteam med mandat och förmåga att påskynda omställningen till den klimatneutrala staden år 2030, säger Susanne Karlsson, enhetschef på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.
I programbeskrivningen förklaras varför projektet fått sitt namn: ”Begreppet “viable” betyder livskraftig. Går man till den biologiska betydelsen handlar viable om något som har förmågan att överleva, särskilt under miljömässigt utsatta förhållanden. Och det är precis vad Viable cities handlar om; att få städer att överleva på ett livskraftigt sätt under miljömässigt utsatta förutsättningar.”
Mobiliteten blir en stor utmaning i omställningen till hållbara städer. Det tror Olga Kordas, chef för Viable cities på KTH, som i juli sade till Svenska Dagbladet:
– Det nya är att det handlar om ett gemensamt arbete där de nio kommunerna ska lära sig av varandra. Om vi inte genomför gemensamma projekt försöker alla ta fram sina egna lösningar på varsitt håll, och fortsatte:
– Vi har inget val. Vi kan inte välja att inte bli klimatneutrala. Sedan måste alla städer inte bli klimatneutrala till 2030, men några måste gå före och visa vägen, säger Olga Kordas.
Virtuella Göteborg
Vad Göteborg ska använda pengarna till beskrivs så här: ”Projektet inriktas på en datadriven klimatomställning för det goda livet i Göteborg. En viktig del i detta är nya systemlösningar kopplat till mobilitet som kan minska klimatpåverkan och ge förutsättningar för en anpassningsbar styrning av staden. En viktig ambition är att addera mer klimat- och beteendedata till modellen som kallas ”Virtuella Göteborg”, d.v.s. stadens digitala tvilling av den fysiska miljön. Man vill också nyttja den digitala tvillingen som katalysator i omställningsarbetet.”
Den digitala tvillingstaden, Virtuella Göteborg, som just nu håller på att tas fram av Göteborgs stadsbyggnadskontor beskrivs som en virtuell miljö som ”kommer vara en parametrisk avbild av den fysiska miljön, och länka samman information som beskriver staden.”
Modellen kommer bland annat användas för dialoger kring stadsutveckling och för att testa framtida innovationsidéer.
De andra städerna som ingår i projektet är Enköping, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö.
Åsa Minoz är kommunikationsstrateg för projektet Viable cities. Hon berättar om de team som de utvalda städerna ska ta fram:
– Städerna ska bland annat etablera innovationsteam som går på tvärs genom organisationen och som har mandat och förmåga att accelerera omställningsarbetet. Det ska också ta fram handlingsplaner som tar ett helhetsgrepp och tar sikte på klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser, säger hon.
”Ger oss verkligt hopp”
Världens städer står globalt för över 70 procent av utsläppen. Just därför har Viable cities valt att fokusera på städer.
– Klimatutmaningen är en ödesfråga där städers agerande och utveckling verkligen har en avgörande roll. För att ställa om samhället och kunna uppnå våra klimatåtaganden som Parisavtalet måste vi ta fram nya sätt att utveckla och leva i städer. Viable cities är ett program där människor och organisationer inom akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle arbetar tillsammans för att verkligen kunna göra skillnad i omställning till hållbara städer. Den här satsningen är ett sätt att accelerera det klimatarbete som sker i städerna, säger hon.
Projektet använder sig av så kallad ”mission-driven innovation”.
– Det handlar om ett nytt sätt att arbeta med forskning och innovation för att uppnå tydliga och tidssatta mål – i Viable cities fall att uppnå klimatneutrala städer till 2030. Inspirationen kommer från EU-kommissionen som arbetar med mission-driven innovation i kommande forsknings- och innovationssatsningar inom EU. De har pekat ut fem områden där klimatneutrala och smarta städer är ett av dessa, säger Åsa Minoz.
Åsa Minoz på KTH känner hopp inför att städerna faktiskt kan bli klimatneutrala till 2030.
– Det som kommer att avgöra om vi lyckas är vår förmåga att tillsammans ta tillvara lärdomar och insikter från de olika städerna och omsätta dessa i insatser som verkligen kan minska städernas klimatavtryck påtagligt. Det som ger oss verkligt hopp om att kunna lyckas är att det finns många engagerade och kompetenta människor kommuner och andra organisationer som kommer att driva detta tillsammans, säger Åsa Minoz.