Redan i tidig medelålder är hjärnan känslig för ett högt blodtryck och de förändringar i hjärnans funktioner som kan uppstå senare i livet på grund av detta. Därför bör människor rutinmässigt kontrollera sitt blodtryck redan före 40 års ålder, anser forskare.
Sambandet mellan ett högt blodtryck och olika hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke, är tydligt och väletablerat. Vad många dock inte känner till är att ett högt blodtryck även påverkar hjärnan med ökad risk för kognitiva problem, som demens, senare i livet. Men exakt hur det höga trycket påverkar hjärnan eller när riskökningen är som störst har varit okänt.
Nu visar brittisk forskning att riskökningen för dessa hjärnförändringar är som mest påtaglig i medelåldern, det vill säga långt innan eventuella problemen med hjärnfunktionen ofta blir uppenbara.
Känslig period
Forskarna, verksamma vid University College London, rekryterade 502 kognitivt normala personer från en större studie där deltagarna fått sina blodtryck mätta vid 36, 43, 53, 60–64 och 69 års ålder. Vid 70 års ålder mättes personernas hjärnvolym samt förändringar i hjärnans vita substans, det vill säga den del av hjärnan som ligger innanför hjärnbarken och som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller.
Resultatet, som nu publiceras i tidskriften The Lancet Neurology, visar att det fanns ett tydligt samband mellan ett förhöjt tillika stigande blodtryck i medelåldern (36–53 år) och minskad hjärnvolym och förändringar i den vita substansen i 70-årsåldern.
Medelåldern tycks alltså vara en känslig period i livet då det höga trycket påverkar hjärnan extra mycket. Därför, anser forskarna, bör människor rutinmässigt kontrollera sitt blodtryck redan före 40-årsåldern.
Tidig kontroll
– Vår forskning bygger på tidigare kunskap om hur ett högt blodtryck påverkar hjärnan. Vi ser att ett högt samt stigande blodtryck mellan 36 och 53 års ålder är starkast förknippat med en minskad hjärnvolym och andra förändringar i hjärnan, säger Jonathan M Scott, professor vid University College London tillika rapportens huvudförfattare, till The Lancet.
– Vi spekulerar att dessa förändringar senare i livet resulterar i en nedgång av hjärnfunktionen, som försämringar i tänkandet och andra funktioner, vilket gör blodtryckskontroll redan i medelåldern, om inte ännu tidigare, till ett mål, fortsätter han.
Deltagarna undersöktes också med avseende på förekomst av amyloida plack, det vill säga de inlagringar i hjärnan som man vet är en av de första förändringarna som sker vid Alzheimers sjukdom. Några sådana inlagringar syntes dock inte, varför forskarna inte tror att ett högt blodtryck påverkar hjärnfunktionen genom att främja bildandet av sådana plack.
Fakta: Detta är högt blodtryck
Högt blodtryck eller hypertoni eller hypertension är en kronisk sjukdom som innebär att trycket i artärerna är för högt. Ett högt blodtryck definieras som om trycket under en längre tid är lika med eller högre än 140/90 millimeter kvicksilver (mmHg).
Många som har högt blodtryck känner ingenting alls, medan andra kan få tydliga symtom som trötthet, illamående, andnöd och/eller huvudvärk.
Ett högt blodtryck ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, men också njursjukdom och demens.
Källa: Vårdguiden 1177
