Vi kan och måste hitta en alternativ lösning i den irländska gränsfrågan, vädjar Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i ett brev till EU. På EU-sidan undrar man vad han menar.
Mindre än två och en halv månad återstår innan Storbritannien ska lämna EU. Premiärminister Boris Johnson försöker i ett brev till EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk återöppna förhandlingarna kring den stora knäckfrågan – hur det blir med gränsen på den irländska ön.
Johnson beskriver den sedan tidigare överenskomna så kallade ”backstop”-nödlösningen som ”antidemokratisk” och som på tvärs med Storbritanniens självständiga beslutsfattande.
Går längre än May
”Problemen med ’backstop’-lösningen går mycket djupare än den enkla politiska verklighet där den tre gånger om tillbakavisats i det brittiska underhuset. Sanningen är att det kort och gott är ogenomförbart”, skriver premiärministern.
Johnson går längre än sin föregångare Theresa May när han skriver att nödlösningen innebär att Storbritannien inte tillåts avvika från EU:s regleringar i tillräckligt hög grad, vilket brexitförespråkare länge framhärdat, skriver The Guardian. Johnson hävdar också att lösningen rent utav utgör ett hot mot Långfredagsavtalet som syftar till att värna fred på den irländska ön.
Den brittiska premiärministern föreslår i stället ”ett åtagande” att få till stånd någon form av alternativ lösning till en början, med ”ett visst mått av förtroende” för vad som ska ske i det fall en sådan lösning inte implementeras i tid.
"Inga realistiska alternativ"
Som rådsordförande Donald Tusk ser det har det inte lagts fram några realistiska alternativ. Att ändå gå emot den befintliga lösningen innebär att man i praktiken stödjer återinförandet av en strängare gräns mellan Irland och Nordirland, svarar han, och tillägger:
”Även om de inte erkänner det.”
Irlands utrikesminister Simon Coveney skriver i en kommentar att detta är och förblir EU:s tydliga inställning. EU-kommissionen noterar en avsaknad av garantier i det Boris Johnson lägger fram i brevet.
– Det lägger inte fram vad en alternativ lösning skulle kunna vara, säger en talesperson för kommissionen enligt BBC.
Den alltmer tidspressade Boris Johnson ska i veckan träffa både Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron i hopp om att justera brexitavtalet.
"De är lite negativa"
När Boris Johnson mötte ett medieuppbåd senare under tisdagen uttryckte han likväl fortsatta förhoppningar.
– För närvarande är det helt sant att våra vänner och partners är lite negativa. . . men jag tror att vi kommer att nå fram. Jag tror att det finns en förståelse nu för att något måste göras, sade han enligt Reuters.
Johnson ser en väg framåt där parterna först stryker ”backstop”-lösningen och sedan väver in gränsfrågan i förhandlingarna om ett framtida frihandelsavtal mellan Storbritannien och EU.
– Samtidigt som de (EU) tror att det finns en möjlighet att parlamentet stoppar brexit så är det inte troligt att de gör de eftergifter som vi behöver, så det kommer att krävas lite tålamod, säger premiärministern.
Press från oppositionen
På hemmaplan uppmärksammar Labourpartiet att Boris Johnson var en av de som röstade för avtalet med ”backstop”-lösningen när Theresa May lade fram det i parlamentet i våras. Där och då förklarade Johnson sitt beslut med att han nått den bittra insikten att det var landets enda väg ut ur EU.
– Vilket brexitresultat han än söker, oavsett om det är ett katastrofalt avtalslöst utträde eller denna fantasifulla önskelista, så har Boris Johnson uppenbarligen inga betänkligheter kring att riskera jobb, rättigheter eller fred på Nordirland, säger Labourpartiets skuggminister i Nordirlandsfrågor, Tony Lloyd, till BBC.
Fakta: Backstop-planen
Kortfattat är den så kallade backstop-planen en garanti för att det inte införs några gränskontroller på den irländska ön efter att Storbritannien har lämnat EU – något som både Storbritannien och EU säger är av största vikt.
Nödlösningen träder i kraft om EU och Storbritannien inte lyckas hitta någon annan lösning på gränsproblemet när de, efter brexit, förhandlar om sin framtida relation. I så fall blir hela Storbritannien kvar i EU:s tullunion och Nordirland tvingas fortsätta acceptera vissa av reglerna på EU:s inre marknad.
Gränsproblemet beror på tre oförenliga ståndpunkter: Storbritannien vill lämna EU:s inre marknad och tullunion, EU vill kunna kontrollera varor som kommer från länder utanför den inre marknaden och tullunionen, och båda parterna vill förhindra att en hård gräns uppstår på den irländska ön.
Efter att britterna röstat för att lämna EU 2016 tillkännagav regeringen att Storbritannien kommer att lämna både EU:s inre marknad och tullunion. Valet var inte självklart – till exempel deltar Norge i den inre marknaden och Turkiet i tullunionen, trots att länderna inte är med i EU.
Mellan länder i och utanför tullunionen/inre marknaden måste varor som passerar kunna kontrolleras, kräver EU. Detta för att kunna ta upp tull och kontrollera att EU:s regler, exempelvis djurskyddsregler, efterlevs.
Problemet är att den framtida gränsen mellan EU och Storbritannien går mellan Nordirland (en del av Storbritannien) och republiken Irland (EU-medlem).
Efter den blodiga konflikten i Nordirland var en viktig del i fredsprocessen att sudda bort gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU och Storbritannien har sagt att fredsavtalet från 1998 måste respekteras.
