Startsida - Nyheter

Radar · Nyheter

Säpo varnar för högerextrema ensamvargar

Säpochefen Klas Friberg.

Säkerhetspolisen går nu ut med en varning för ökat högerextremt våld. Vit makt-miljön växer och risken ökar för att individer kan inspireras att begå attentat eller grova våldsbrott, enligt Säpo.

– Det finns en ökad risk för attentat när det gäller våldsbejakande högerextrema personer. Sannolikt ensamagerande, som vi i dag kanske inte känner till för de är inte organiserade. Men de finns i den virtuella världen där de låter sig inspireras, säger Säkerhetspolisens chef Klas Friberg i en intervju med TT.

Under den senaste tiden har flera attentat utförts av gärningsmän som inspirerats av högerextrem ideologi. Moskéattackerna i Christchurch i Nya Zeeland, masskjutningen på en stormarknad i El Paso i USA och nu senast attentatsförsöket mot en moské i Norge. Säpo varnar för en svensk copycat-effekt.

– Det har vi sett historiskt när det gäller andra typer av våldsbejakande ideologier: att det kan vara en inspirationskälla för personer att begå den här typen av brott, säger Klas Friberg.

Ensamvargar

I Sverige har den våldsbejakande högerextrema ideologin varit begränsad till en liten och organiserad vit makt-miljö, men det håller på att förändras enligt Säpo.

– Vi har en strömning där vi ser att idéer och propaganda runt omkring den högerextrema våldsbejakande ideologin ökar. Vi befarar att fler individer tar till sig det här, säger Friberg.

Framför allt handlar det om personer ”i utkanten” av miljön som enligt Säpo kan radikaliseras på nätet.

– Historiskt har det krävts en avsikt, en förmåga, man ska organisera sig och samla vapen och sprängämnen. Där har vi sett en ändring när det gäller våldsbejakande islamistiska dåd, att de i högre grad skett med ensamagerande. Den risken ser vi nu också när det gäller högerextrema, säger Klas Friberg.

Det innebär samtidigt nya utmaningar eftersom ensamagerande både är svårare att upptäcka och också kan gå mycket snabbt från ord till handling.

– De kan vara ostraffade tidigare, och är de inte organiserade i vit makt-miljön kan de ha gått utanför både vår och andras radar, säger Klas Friberg.

Hyllar varandra

I stort sett alla nutida högerextrema gärningsmän har funnit inspiration från tidigare dåd och gemenskap via nätbaserade forum. Gärningsmannen i Christchurch hävdade att han haft kontakt med Anders Behring Brevik, och uttryckte stöd för Anton Lundin Pettersson, som låg bakom skolattacken i Trollhättan 2015. Skytten i El Paso misstänks i ett så kallat manifest ha hänvisat till dåden i Nya Zeeland, och den unge mannen bakom den norska moskéattacken hyllade i sin tur El Paso-skytten.

– Vi kan konstatera att det finns en lång rad forum, att den våldsbejakande propagandan ökar inom forumen och att det är många som tittar och följer de här forumen. Det är en risk, säger Klas Friberg.

TT: Hur arbetar ni för att hitta de här potentiella gärningsmännen?

– Vi jobbar underrättelsemässigt, vi följer vad som händer på nätet med de förmågor vi har och så gott vi kan. Vi har ett bra samarbete med andra myndigheter men är också beroende av tips från allmänheten eller andra som ser att någon person håller på att radikaliseras och bli besatt av de här ideologierna.

Inte uppmuntra

På längre sikt ser Säpo ett hot från vit makt-miljön mot demokratin när brott begås mot minoritetsgrupper, politiker och andra samhällsföreträdare.

Våldsam högerextremism riskerar att gå från ”något extremt till något normalt”, och det gynnas enligt Friberg av en hätsk retorik och ökad polarisering. Han anser att utvecklingen måste bemötas i tid av hela samhället.

– Det är egentligen en uppmaning till oss alla att se till att försöka stävja den polariseringen. Att inte uppmuntra extrema uttalanden eller uppfattningar utan ta avstånd från det så mycket vi kan, så att vi inte puttar de här radikala människorna ännu längre ut där de till slut har uppfattningen att ”det är inte vad vi säger utan vad vi gör som räknas”.

Fakta: Högerextrema dåd

Några av de större dåd som högerextrema gärningsmän begått sedan 1990:
Sverige, 1991–1992: Lasermannen John Ausonius skjuter elva personer i Stockholm och Uppsala. Ausonius döms mot sitt nekande till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och åtta rån.
USA, 1995: Timothy McVeigh spränger en federal byggnad i Oklahoma i luften och tar livet av 168 människor, varav 19 barn. Han döms till döden och avrättades 2001.
Sverige, 2003–2010: Serieskytten Peter Mangs skjuter ihjäl och skadar flera personer med invandrarbakgrund i Malmö. Han döms för två mord och åtta mordförsök.
Norge, 2011: Anders Behring Breivik detonerar en sprängladdning i Oslo och genomför därefter massakern på Utöya. Han döms för att ha mördat 77 människor och har också fällts för terrorbrott.
USA, 2017: James Fields kör in i en folkmassa av demonstranter som samlats för att protestera mot högerextremister i Charlottesville. Han dödar en person och skadar 19. James Fields döms till livstids fängelse.
Kanada, 2017: Sex människor skjuts ihjäl vid en attack i en moské i kanadensiska Québec. 29-årige Alexandre Bissonnette döms till livstids fängelse.
USA, 2018: Robert Bowers skjuter elva personer till döds i en synagoga i Pittsburgh. Enligt vittnesmål skrek han ”alla judar måste dö” samtidigt som han öppnade eld.
Nya Zeeland, 2019: Brenton Tarrant sköt ihjäl 51 personer utanför två moskéer i Christchurch.
USA, 2019: Skytten Patrick Crusius riktade in sig på latinamerikaner när han öppnade eld i en Walmartbutik den 3 augusti och dödade 22 personer.
Norge, 2019: 21-årige Philip Manshaus attackerar en moské i norska Bærum utanför Oslo. Han misstänks även ha dödat sin styvsyster. Har hyllat personerna bakom flera hatmotiverade skjutningar, bland annat den i El Paso.
Källa: 22 juli-kommissionen, TT:s nyhetsarkiv

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV