Boris Johnson har rest till kontinenten för att föra fram Storbritanniens krav om ett nytt brexitavtal. Där Tysklands Angela Merkel visar lite kompromissvilja konstaterar Frankrikes Emmanuel Macron att britterna har sig själva att skylla.
– Självklart kan vi inte gå med på det nuvarande utträdesavtalet, med åtgärder som antingen splittrar Storbritannien eller som låser fast oss i EU:s regleringar och handelsupplägg. . . utan att Storbritannien har något att säga till om, säger den brittiske premiärministern Johnson, sida vid sida med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin.
I ett brev till EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk skrev Johnson att parterna helt enkelt måste hitta ett alternativ till den så kallade ”backstop”-planen – den nödlösning som ska garantera att det inte uppstår en skarp gräns mellan Irland och Nordirland, men som blivit en stor stötesten för Storbritannien. Detta eftersom den håller kvar landet i EU:s tullsamarbete om den aktiveras.
"Hela tiden en reservplan"
Johnson fick måttligt gehör från Tusk och EU-kommissionen, som undrade vad han egentligen hade tänkt sig för alternativ. Men Angela Merkel lämnar dörren på glänt.
– ”Backstop”-lösningen har hela tiden varit en reservplan till dess frågan når en lösning och tills man vet hur man vill uppnå det, säger Merkel, och uppmanar parterna att göra vad de kan.
– Det sades att vi antagligen skulle kunna nå en lösning inom två år. Men vi skulle också kunna hitta en inom de närmaste 30 dagarna, varför inte?
Boris Johnson hoppas att även EU ska känna en press att kompromissa när tiden för utträde – den 31 oktober – närmar sig utan att ett avtal är på plats.
Macron: Inget alternativ
Efter Tysklandsbesöket reser han vidare till Frankrike för att försöka övertyga president Emmanuel Macron, men han tycks vara desto mer orubblig.
Att förhandla om avtalet utifrån de villkor som Boris Johnson ställer är inte ett alternativ, enligt den franske presidenten. Som han ser det är det EU som riskerar att ställas inför ett ultimatum, där man måste välja mellan att skydda sin egen inre marknad med gränskontroller och att värna freden på den irländska ön.
– Det kommer i alla lägen att vara den brittiska regeringens ansvar (att undvika ett avtalslöst brexit), eftersom det i första hand var det brittiska folket som valde brexit och den brittiska regeringen har möjligheten, in till sista sekund, att dra tillbaka utträdesklausulen, säger Macron.
Backstop-planen
Kortfattat är den så kallade backstop-planen en garanti för att det inte införs några gränskontroller på den irländska ön efter att Storbritannien har lämnat EU – något som både Storbritannien och EU säger är av största vikt.
Nödlösningen träder i kraft om EU och Storbritannien inte lyckas hitta någon annan lösning på gränsproblemet när de, efter brexit, förhandlar om sin framtida relation. I så fall blir hela Storbritannien kvar i EU:s tullunion och Nordirland tvingas fortsätta acceptera vissa av reglerna på EU:s inre marknad.
Gränsproblemet beror på tre oförenliga ståndpunkter: Storbritannien vill lämna EU:s inre marknad och tullunion, EU vill kunna kontrollera varor som kommer från länder utanför den inre marknaden och tullunionen, och båda parterna vill förhindra att en hård gräns uppstår på den irländska ön.
Efter att britterna röstat för att lämna EU 2016 tillkännagav regeringen att Storbritannien kommer att lämna både EU:s inre marknad och tullunion. Valet var inte självklart – till exempel deltar Norge i den inre marknaden och Turkiet i tullunionen, trots att länderna inte är med i EU.
Mellan länder i och utanför tullunionen/inre marknaden måste varor som passerar kunna kontrolleras, kräver EU. Detta för att kunna ta upp tull och kontrollera att EU:s regler, exempelvis djurskyddsregler, efterlevs.
Problemet är att den framtida gränsen mellan EU och Storbritannien går mellan Nordirland (en del av Storbritannien) och republiken Irland (EU-medlem).
Efter den blodiga konflikten i Nordirland var en viktig del i fredsprocessen att sudda bort gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU och Storbritannien har sagt att fredsavtalet från 1998 måste respekteras.
Källa: TT
