– Vi har inte gjort några förändringar, vare sig i lag eller i regelverk. Trots det så ser vi en stor omsvängning sedan 2014 och framåt, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) till TT.

Aktivitetsersättning beskrivs om en slags tidsbegränsad förtidspension för unga mellan 18 och 29 år. De flesta som får den bedöms ha begränsad eller ingen arbetsförmåga, en del andra får den för att kunna fullfölja gymnasiet.

Minskat kraftigt

Fram till 2014-2015 ökade antalet med aktivitetsersättning mycket, sedan dess har det gått åt motsatt håll. År 2015 fick totalt 47 000 unga aktivitetsersättning, i december förra året var det drygt 31 000.

2014 fick knappt 20 procent av de som ansökte på grund av arbetsoförmåga avslag, 2018 var det 57 procent, enligt Annika Strandhäll.

– Det är rena tillämpningsförändringar, säger Strandhäll.

Regeringen vill ta reda på mer varför det går så mycket upp och ner.

För höga krav?

Försäkringskassan får, enligt ett regeringsbeslut, i uppdrag att stärka stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättningen. Det ska ske genom samarbete med andra myndigheter, kommuner och hälso- och sjukvården.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) får två uppdrag: Det ena är att granska varför andelen avslag och beviljanden har skiftat så mycket, det andra att granska om Försäkringskassan verkligen följer reglerna och utreder ansökningar korrekt och rättssäkert.

– Vi har sett att man ställer väldigt höga krav på enskilda att komma in med underlag för att det ska fattas beslut. Men i den lag vi har så finns det också ett tydligt ansvar för Försäkringskassan att se till att beslutsunderlagen blir fullständiga, säger Strandhäll och understryker:

– Det måste finnas en balans mellan de krav man riktar till enskilda personer, som i det här fallet kanske har arbetsoförmåga och är i ett väldigt svagt och utsatt läge och det ansvar som Försäkringskassan har för att ge stöd för att de underlag som behövs kommer in, säger Annika Strandhäll.