Att dela bilder på sina barn på sociala medier, så kallad ”sharenting”, utan att ha fått barnens samtycke, har blivit ett omdiskuterat ämne den senaste tiden. Detta efter att den amerikanska skådespelaren Gwyneth Paltrow i våras lade ut en bild på sin dotter Apple i en skidlift, något som fick dottern att ryta ifrån i kommentarsfältet.

FN:s barnkonvention innehåller 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter som bör gälla för världens barn. Från den 1 januari 2020 blir den svensk lag. Barns rättigheter kommer att stärkas juridiskt, något som kan komma att påverka vilka bilder och vilken information föräldrar får sprida om sina barn på internet utan att bryta mot lagen.

– Det kommer bli tydligare att barns rättigheter måste vägas in, även om det inte står i lagarna att man ska ta hänsyn till barnens bästa eller värna om barnens integritet. Man kommer att kunna lägga barnkonventionen ovanpå de svenska lagarna och tillämpa den direkt, på ett annat sätt än vad man kan i dag, säger Karin Sjömilla Fagerholm, jurist på Barnombudsmannen.

En pågående utredning kartlägger också hur väl den nuvarande svenska lagstiftningen stämmer överens med barnkonventionen, något som på sikt kan leda till lagförändringar och nya lagar.

Eget privatliv

En av barnkonventionens artiklar slår fast att barn har rätt till ett eget privatliv. Det har väckt frågor kring om föräldrar bryter mot barnkonventionen om de lägger upp en bild på sina barn, om barnen själva upplever att bilden är kränkande eller pinsam.

Men om barnkonventionen kommer att kunna åberopas i ett fall av oönskad ”sharenting” går inte att avgöra i nuläget.

– Om det kommer bryta mot barnkonventionen vet vi inte förrän barnkonventionen blir lag. När den blir det kommer barnkonventionen att kunna åberopas i domstol, och vi kommer då få en praxis för vad domstolarna anser att barnkonventionen innebär och hur den ska tolkas, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare för svenska delen av organisationen Ecpat som arbetar mot barnsexhandel, och vars arbete har sin grund i barnkonventionen.

Dagens situation, där unga människor kan finnas på sociala medier redan före födseln i form av en ultraljudsbild och har bilder från de första åren av sina liv publicerade på olika plattformar, är unik och går knappast att jämföra med något annat tidigare i historien. Det anser Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Men enligt henne är ett totalförbud mot att lägga upp bilder på sina barn varken troligt eller önskvärt.

"Stor skillnad"

– All typ av delning på internet är kontextuell. Var det läggs upp och i vilket sammanhang gör stor skillnad. Skriver föräldern en kränkande eller nedsättande kommentar under bilden på barnet är det såklart något helt annat än att lägga upp en bild med en text där man förklarar hur mysigt man har haft det på stranden.

– Ett totalförbud mot att lägga upp bilder på sina barn skulle ha negativa konsekvenser. Det skulle bli ett stort hinder för en stor nätkultur som finns i dag, där man berättar om sitt liv, ber om råd, och ger råd till andra. En begränsning av det skulle vara ett stort ingrepp, som man i så fall skulle behöva tänka igenom ordentligt, säger Elza Dunkels.

Enligt Elza Dunkels är det viktigt att föräldrar gör det till en rutin att fråga barnen innan man lägger upp en bild på dem. Det kan också vara bra att fundera över sina egna motiv bakom att lägga upp bilden.

– Det jag har sett när unga klagar på sina föräldrar är att barnen ofta tycker att det handlar om egoism från förälderns sida. Att föräldrarna lägger upp bilder för sin egen skull, inte för barnens skull. Som förälder kan man tänka efter en extra gång så att man vet att man inte objektifierar barnet och att barnet inte bara blir en accessoar i ens liv.

Läs även Hannah Lemoines ledare om sharenting.