Internationella brottmålsdomstolen har åtalat honom för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i krigets Darfur.
Ändå är det för anklagelser om ekonomiska brott som Omar al-Bashir, Sudans nu avsatte diktator, ställs inför rätta i Khartum på lördag.
SUDAN Med nära trettio år vid makten i Sudan har Omar al-Bashir lyckats göra sig till en av världens mest ökända diktatorer.
– Förtryck, tortyr och utomrättsliga avrättningar har löpt som en röd tråd under hans presidentskap, enligt Jehanne Henry, Sudanexpert vid Human Rights Watch.
Politiska partier har förbjudits, och oppositionella har jagats och fängslats i informella förvar.
– Vi har omfattande dokumentation på mängder av övergrepp som begåtts under Omar al-Bashirs styre. Det finns oräkneliga offer som aldrig har fått upprättelse, säger hon på telefon från Nairobi till TT.
Störtades i våras
Omar al-Bashir avsattes i en militärkupp den 11 april i år. Hans avgång hade då krävts i månader av en obeveklig folklig proteströrelse, som efter några timmars firande övergick till skakiga förhandlingar med det militära övergångsrådet.
Demonstrationerna fortsatte, och expresidenten, som uppgavs sitta i husarrest i presidentpalatset, föll i medieskugga. Riksåklagaren försäkrade att al-Bashir skulle möta rättvisan i en nationell domstol, enligt nyhetsbyrån AP – ett besked som mottogs med skepsis av människorättsorganisationer.
I elva år har Omar al-Bashir nämligen varit en internationellt efterlyst man – åtalad av Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC).
Blodig konflikt
ICC:s åtal, unikt i sin natur då det riktades mot en sittande statschef, rör den sudanesiska militärens blodiga konflikt mot rebeller i den oroliga provinsen Darfur i västra Sudan. Regimens krigföring har till stor del bedrivits med hjälp av fruktade lokala miliser som bränt byar, våldtagit och dödat.
Flera av milisernas förehavanden kan klassas som krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord, enligt ICC. Konflikterna tros ha skördat runt 300 000 liv, enligt FN, och tvingat nära tre miljoner människor på flykt.
Ändå är sannolikheten för att al-Bashir någonsin ställs till svars i Haag låg. Trots upprepade statsbesök i omkringliggande länder har han aldrig överlämnats till ICC.
Det militära övergångsrådet i Sudan har sagt att det inte tänker göra det heller, enligt den sudanesiska radiostationen Dabanga.
Ekonomiska brott
Istället är det för brott av ekonomisk natur som Omar al-Bashir nu står åtalad.
Rättegången mot honom, som inleds på lördag, rör anklagelser om korruption och innehav av utländska valutor – något som strider mot den lag han själv införde i samband med ett undantagstillstånd i mars, rapporterade al-Jazira tidigare i juni.
Åklagaren har tidigare uttryckt att åtalet kan komma att vidgas till att röra mänskliga rättigheter, enligt samma källa, men det är oklart när det i så fall skulle ske.
– De sudanesiska jurister jag talar med fnyser åt det här åtalet. Chansen att det mynnar ut i någon reell rättvisa är inte trolig, det liknar mest en teater, säger Jehanne Henry, och fortsätter:
Det finns utrymme i den sudanesiska lagen att åtala honom för många av de brott mot mänskliga rättigheter som han, och det system som understödde honom, gjort sig skyldig till. Men det finns helt enkelt ingen politisk vilja att göra det.
Bakgrund: Omar al-Bashir
Omar Hassan Ahmad al-Bashir föddes 1944 i en modest beduinfamilj i norra Sudan – ett område som då tillhörde Storbritannien och Egypten. Han anslöt sig tidigt till den egyptiska armén och deltog bland annat i Jom Kippur-kriget mot Israel 1973. På 1980-talet hade han en central militär ledarroll i inbördeskriget mot rebeller i södra Sudan.
Stödd av militären tog överste al-Bashir 1989 makten över Sudan genom att störta Ummapartiets ledare Sadiq al-Mahdi, som då var landets demokratiskt valde premiärminister. Kuppen skedde utan blodspillan, och ett övergångsråd upprättades med Omar al-Bashir i spetsen.
Under åren som följde skulle det dock bli tydligt att al-Bashir, som utnämnde sig själv till president 1993, inte hade några planer på att lämna ifrån sig makten. Han upplöste parlamentet, förbjöd politiska partier och beordrade domstolar att tillämpa sharialagar i stora delar av landet. Oppositionella fördrevs i landsflykt eller fängslades. Sudan blev dessutom en tillflyktsort för terrorister, som al-Qaidaledaren Usama bin Ladin – något som fick USA att svartlista landet och införa sanktioner.
2003 utbröt en våldsam konflikt ut i Darfurprovinsen i västra Sudan. Rebellgrupper revolterade mot armén, och för att trycka ned motståndet knöt regimen till sig lokala arabiska klansmän och fruktade miliser, i folkmun kallade janjawider. Striderna ledde till ofattbart stort civilt lidande. En vanlig strategi var att bomba byar med militärflygplan, för att sedan, strax efter, låta janjawider attackera och bränna ned samma byar från marken. Massvåldtäkter användes systematiskt som vapen. FN beräknar att runt 300 000 människor har dött och nära tre miljoner människor tvingats på flykt under konfliktens gång.
I mars 2009 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) sin första häktningsorder mot Omar al-Bashir. Åtalet utvidgades 2010. Totalt står han åtalad för två fall av krigsbrott, fem fall av brott mot mänskligheten och tre fall av folkmord i Darfur. Trots detta har Omar al-Bashir kunnat göra statsbesök i flera länder utan att gripas – bland annat Qatar, Syrien, Etiopien och Sydafrika.
Källor: Al-Jazira, AP, Landguiden/UI, ICCl
