Under Way Out West har Naturskyddsföreningen en monter där man kan lära sig om vad man kan göra för att skydda Sveriges bin. Bidöden och den biologiska mångfalden var också temat för seminariet som leddes av ”Mitt i naturen”-profilen Martin Emtenäs. Deltog gjorde artisten Stefan Sundström som har skrivit flera odlingsböcker och har ett stort engagemang i miljö- och klimatfrågor, Vicki Lee Wallgren – chef för skog och arter på Världsnaturfonden WWF samt Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Mer än hackspettar

Karin Lexén inledde med att prata om hur väldigt mycket de senaste åren har kommit att kretsa kring klimatfrågorna, men att hotet mot den biologiska mångfalden är ett lika stort hot och Vicki Lee Wallgren redogjorde kort för den FN-rapport som kom i maj och som bland annat visade att populationen av vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 1970.

– 96 procent av biomassan i världen utgörs idag av oss människor och våra domesticerade djur, fortsatte hon.

– Fram tills för några år sedan tyckte jag mest att det var lite gulligt med miljömänniskor som ville skydda någon hackspett, men nu har jag fattat att det är mycket större än så. Det här handlar ju också om oss själva och vår överlevnad, sa Stefan Sundström. 

Karin Lexén instämde och tog som exempel att om vi inte har ett fungerande ekosystem så kommer vi bland annat få svårare att få tillgång till rent vatten vilket är direkt livsavgörande. 

Klimat och mångfald

Trots att seminariet i första hand skulle handla den biologiska mångfalden kom panelen flera gånger även in på klimatfrågor eftersom de menade att dessa frågor i mångt och mycket hänger ihop.

– Avskogningen till exempel hänger ju både samman med den biologiska mångfalden och med klimatet eftersom träden tar upp koldioxid, sa till exempel Karin Lexén. 

Stefan Sundström sa att han tycker att det är tråkigt att det ibland framstår som att det skulle finnas en konflikt mellan att rädda klimatet och att rädda den biologiska mångfalden, en bild som han menade är felaktig:

– Jag tror att jordbruket till exempel, som brukar utmålas som bra för mångfalden men dåligt för klimatet, skulle kunna gå från att vara ett problem till att bli en tillgång för klimatet genom att bli en kolsänka, sa han och passade även på att berätta om bokashi som är en metod för att kompostera matavfall och samtidigt binda kol i jorden.  

Ett annat exempel på hur klimatet och mångfalden hänger ihop, som Vicki Lee Wallgren lyfte fram, var att klimatkatastrofer som torka och översvämningar gör att människor söker sig till andra områden och att det då blir ett hårdare tryck på dessa områden vilket i sig är ett hot mot mångfalden. 

Positiva tecken

Trots allt negativt finns det ändå några positiva tecken när det gäller mångfalden. Vicki Lee Wallgren pekade till exempel på att antalet tigrar i Indien nästan har fördubblats sedan millenieskiftet och att man i norra Kanada har skapat ett marint reservat på en yta som är lika stor som Tyskland för att skydda de marina arterna.

Karin Lexén lyfte även fram ålgräsängarna som har varit starkt hotade men som nu börjar återhämta sig på Västkusten.

Avslutningsvis fick panelen  svara på frågan vad de skulle göra för mångfalden och klimatet om de fick bli statsminister för en dag. Karin Lexén svarade att hon skulle ta bort alla miljöskadliga subventioner, öka stödet till ekologisk produktion och naturbeteskött samt se till så att miljöskadliga verksamheter beskattades utan att de drabbade de fattigaste. Vicki Lee Wallgren nämnde att nästa år kommer bli ett viktigt år eftersom världens länder då ska redovisa både hur de jobbar med hållbarhetsmålen inom Agenda 2020 och med målen i Parisavtalet.

– Min utmaning skulle bli att försöka visa hur dessa frågor hänger ihop.