Nästan en fjärdedel av världens befolkning lever i länder som hotas av vattenbrist. Siffran väntas öka framöver och storstäderna drabbas hårt.
– I städerna har du en koncentration av invånare som står inför den värst tänkbara mardrömmen; att det inte finns vatten att dricka imorgon, säger Ruth Mathews på Stockholm International Water Institute.
Bland städer med mer än tre miljoner invånare är det i dag 33 städer som hotas av vattenbrist, så kallad vattenstress, enligt en ny sammanställning från World Resources Institute.
Listan väntas bli längre under de närmaste åren, 2030 riskerar 45 städer med sammanlagd 470 miljoner människor invånare att hotas av vattenbrist.
– Vattenstress är annorlunda än torka. Vattenstress orsakas av människor, det är alltså vårt ansvar att använda vattenresurserna så vi minskar risken för vattenstress, säger Ruth Mathews.
I detta nu håller vattnet i Chennai, Indiens sjätte största stad, på att ta slut. Förra året klarade sig Kapstaden i Sydafrika med nöd och näppe undan ”dag noll”, det vill säga ett scenario där staden hade blivit helt torrlagd.
Också i Europa märks vattenbristen. Under 2017 fick Italiens huvudstad Rom ransonera vattnet och EU uppskattar att minst 11 procent av Europas befolkning påverkas av vattenbrist.
Vattenstress
För att mäta vattenstress jämförs mängden vatten som används i relation till den mängd som finns tillgänglig.
– Efterfrågan på vatten har gradvist blivit större. På flera platser runt om i världen är efterfrågan nu nästan lika stor som utbudet. Det är vattenstress, säger Ruth Mathews.
När ett land eller en stad använder nästan hela sin vattenresurs i vardagen blir den extremt sårbar för torka och klimatförändringar.
Lösningar finns
Enligt Mathews finns det många saker som konsumenter och samhället i stort kan göra föra att minska vattenstressen. Det spelar stor roll hur städer planeras, hur vatten återanvänds och hur mat produceras.
– Lantbruket är den största vattenanvändaren, men det finns många sätt att göra produktionen mer vattensnål. Bevattningen kan bli mer effektiv och det går att välja grödor som kräver mindre vatten eller klarar torka bättre, säger Ruth Mathews.
Konsumenter kan även minska vattenstressen genom att minska matsvinnet eftersom mat då inte produceras i onödan.
Inte bara storstäder
Även om det i stor utsträckning är storstäder som hotas av vattenbrist kan det även finnas problem i mer glesbefolkade områden. Det finns även stora variationer inom varje land. Medan vissa städer i Indien är hårt drabbade av vattenbrist är det inte alls ett problem alls i andra delar av landet.
– Det är inte heller enbart i de vattenstressade länderna som problemen uppstår. Sverige ligger i botten när det handlar om vattenstress. Men ändå såg vi förra året att vattenbrist var ett problem. Vi måste börja se vatten som en värdefull resurs som vi ska ta hand om, säger Ruth Mathews.
