När vi tänker på trähus är det oftast i ganska liten skala i form av stugor och förortsvillor. Kanske har vi råkat på mer voluminösa undantag där någon vild arkitektbyrå varit framme. Men trä i fler och större byggnader kan snart komma att bli vardagsmat då hyllningskören till materialet ständigt växer. Hållbarhet och klimat är ord som återkommer i refrängen (om det nu har att göra med verkligt engagemang eller en anpassning till marknadens modeord) och den största fördelen som brukar framhållas är att det är ett förnybart material som binder koldioxid.

– Pratar vi hållbart byggande och koldioxid så är det trä vi ska använda. Ska vi vara krassa är det inget annat material som gäller. Andra byggmaterial har också sin plats, men då de inte är förnybara och har så stor klimatpåverkan måste de användas mer sparsamt, säger Eva Haraldsson, VD för Arkitektbolaget som är baserade i Växjö.

Hon uppmärksammade frågan efter Almedalsveckan, där hållbarhet givetvis var ett återkommande diskussionsämne. Det måste satsas mer på utveckling av träbyggande för att det ska nå sin fulla potential, tycker Eva Haraldsson.

– Historiskt sett har vi byggt mycket i trä men på grund av det stora antalet bränder under 1800-talet togs beslutet att inte bygga mer än två våningar. Det betydde totalt stopp för utvecklingen av den kategorin.

Inget standardmaterial

Först i och med medlemskapet i EU 1994 ändrades reglerna och blev mer funktionsbaserade. Det vill säga att materialet kvittar så länge det kan garanteras att huset kommer att stå i x antal minuter vid brand. Trä är dessutom inte lika brandfarligt som man lätt kan tro.
 
– Massivt trä brinner med ungefär fyra centimeter i timmen. Kolet minskar hastigheten. Så förutsatt att man har rätt dimensioner är det egentligen ett mycket säkrare material än i synnerhet stål, men även betong som är armerat med stål.

Teoretiskt sett finns det inga begränsningar för hur högt det går att bygga i trä. Däremot har det inte utvecklats så många standardlösningar för trä, menar Eva Haraldsson, som efterlyser ekonomiska och praktiska möjligheter för att experimentera mer.

– Så fort man ska börja bygga måste man utveckla ett nytt system i vartenda projekt, medan det redan finns standarder när det gäller stål och betong.

Camilla Schlyter är arkitekt och tillbringade mycket tid i Hälsingland under uppväxten. Det gjorde henne till träfantast redan i unga år. Hon tycker inte att det saknas bra moderna system för att bygga i trä.

– Men det blir lätt att de stora träbyggnadsföretagen tar över med sina standardlösningar, mest på grund av lönsamhetskrav och konkurrens, och inte på grund av att det finns ett stort intresse för ett mer varierat utvecklande av modern träbyggnad. Arkitekten kan kanske uppleva att träbyggnadsindustrin är mer begränsad än vad den är, men så behöver det inte vara! Det finns standardlösningar, men de ser inte ut som standardlösningar för betong-, stål- och glasindustrin. Det är mycket lätt att ställa en sågklinga eller hyvel för att skapa en unik detalj till en träbyggnad.

På detaljnivå

På 1800-talet fanns det många nya tankar kring hur man kunde bygga i trä, säger Camilla Schlyter.

– Varje litet sågverk utvecklade sina egna paneler och detaljer. Bekymren med brand var något som hämmade trästadsutvecklingen under en period. Efter 1994, när reglerna för flervåningshus i trä förändrades och luckrades upp, fick hela branschen ett uppsving. Samtidens hållbarhetskrav vad gäller förnyelsebara material gör att träbyggandet kan öka ytterligare.

Problemet i Sverige är att få arkitekter och ingenjörer har vana av träbyggande. Det saknas kunskap i exempelvis timring, hur man använder trä i fönster och dörrar och hur man ritar tak, säger Camilla Schlyter.

– Vi ser en viss förändring på universitet och att intresset ökar, men vi ligger långt efter. Att bygga i trä kräver en specifik kunskap och förståelse för materialet. Det stora flertalet moderna träbyggnader i Sverige tycker jag har ganska dåliga lösningar, särskilt vad gäller fasader och detaljer runt fönster och dörrar. Jag studerar hellre äldre träbyggnader.

I dag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en marknadsandel på tio procent, enligt Svenskt Träbyggnadskansli. Från statligt håll verkar åtminstone viljan att satsa på träbyggande vara god. Mellan 2004 och 2008 tillämpades en nationell träbyggnadsstrategi som skulle öka kompetensen, och regeringen har beviljat medel till flera initiativ som ska verka för att utveckla ett hållbart byggande.

Å andra sidan framhåller flera företag inom byggnadsindstrin sina egna interna satsningar. Bostadsutvecklingsbolaget Veidekke har exempelvis en egen avdelning för träbyggnad och driver forskning och utbildning som rör träbyggnation. Jörgen Persson på Veidekke Bygg är väl medveten om det ökade intresset för materialet.

– Absolut, det har vi märkt av under flera år. Dels har det varit aktuellt i den offentliga debatten, men redan innan dess började vi förkovra oss i träbyggnad och träteknik. Nu ser vi att intresset från marknaden, konsumenterna och även byggherrarna ökar.

Renässans med reservation

Att trä förtjänar att användas mer skriver Jörgen Persson under på, men samtidigt tycker han att diskussionen i branschen ofta blir lite ensidig när vi kommer till materialval och dess företräden.

– Vi behöver lära oss mer och vara objektiva. Ibland är betong bättre, ibland är trä bättre. Grundförutsättningarna kan vara så enkla att vikten är avgörande, och att man då kan bygga flera våningar i trä för bättre stadsbyggnad och gestaltning. I vissa avseenden har trä mindre miljöpåverkan och det påverkar våra val ibland, säger Jörgen Persson och fortsätter:

– Men man kan alltid räkna på olika sätt. Beroende på vilka parametrar du använder så ser det ena materialet mer eller mindre fördelaktigt ut jämfört med det andra. Gör du livscykelanalyser på hundra år eller mer så är det till fördel för betong, på kortare tid kan det vara tvärtom. Här får vi vara öppna och hjälpas åt att etablera fakta efterhand som vi lär oss mer.

En livscykelanalys innebär att en produkts eller tjänsts miljöpåverkan beräknas per funktion som levereras, och i en byggnads fall räknar man per kvadratmeter. Diego Peñaloza är forskare på Svenska Miljöinstitutet och har i sin doktorsavhandling vid KTH studerat klimateffekterna av ökad träanvändning i Sveriges byggnadssektor. Han säger sig inte ha sett någon livscykelanalys där trä visar sig ha högre påverkan än betong, men poängterar också att det då rör sig om konventionell betong och inte modernare varianter. Han förklarar också att historiskt har en stor del av en byggnads miljöpåverkan orsakats av driften, och inte av materialet.

– Men nu för tiden med energieffektivare hus har materialfrågor varit mer i fokus, Idag finns många möjligheter med klimateffektiv betong, som några studier har visat kan hamna på ungefär samma nivå som trä. Det är ganska lovande.

Kreativitet istället för kvantitet

I sin avhandling tittade Diego Peñaloza på hur vi ska minska klimatpåverkan av all nyproduktion av byggnader i Sverige de kommande hundra åren.

– Min slutsats var inte att vi ska bygga mer i trä, utan vi måste bygga mindre i konventionell betong. Det handlar om att bygga mer i bättre byggsystem för trä eller klimateffektiv betong, men bara ett material är inte lösningen.

Den rådande vurmen för trä kan ha positiva effekter även avseende andra material, tror Diego Peñaloza.

– Det är bra för klimatet med konkurrensen. Jag tror att en anledning till att betongindustrin har jobbat så hårt för att ta fram klimateffektiv betong är att trä finns. 

Arkitekten Camilla Schlyter understryker också vikten av hur vi bygger. Träets potential ligger inte främst i nybyggnation.

– Jag vill se mer påbyggnad och ombyggnad. Alla pratar om att vi ska bygga så mycket, men vi har ett stort bestånd av fastigheter som inte används särskilt kreativt idag. Ska man möta hållbarhetskraven tror jag man ska se till att bygga om i trä, hitta varianter och lösningar på det. Vi kan inte hålla på och bygga mer, större och högre, jag tycker det är plågsamt att se. Jag hoppas att träbyggnadsutvecklingen kan leda till att vi tittar bakåt för att titta framåt – att vi lär oss av forna tiders hushållning med resurser och material, samt den geniala estetik lösningarna innebar.

Syre: Du tycker att det byggs för mycket?

– Ja. Jag tror att vi kan vara mycket klokare i hur vi bygger till. Trä är bra eftersom det är lätt att bygga till med, exempelvis i stora kontorshus när man bygger om väggar, då kan vi lika gärna använda trä istället för gips. Det är de små justeringarna som gör skillnad, säger Camilla Schlyter.

Lära från grunden

Exempelvis skulle vi kunna skapa attraktiva miljöer med trä i de miljonprogramsområden som nu är i stort renoveringsbehov, tror Camilla Schlyter. Men det gäller som sagt att det görs rätt, så att det inte uppstår problem som kan slå tillbaka på hela träinitiativet. Företag som lättvindigt hakar på trenden för att stå sig i konkurrensen kan också utgöra en risk.

– För att få till stånd det djupare kunnandet måste vi samarbeta – ingenjörer, hantverkare, arkitekter, byggherrar. Hela industrin måste stå gemensamt för att klara av hållbarhetskraven. Vi behöver ett bredare kunnande om själva byggandet, konstruktion, material, metoder, inte bildmässiga idékoncept.

Enligt Jörgen Persson på Veidekke finns mycket av kunskapen och tekniken, men problemet är att den inte är tillräckligt spridd. Det blir upp till var och en att försöka lära sig.

– Jag vet att många inom industrin jobbar aktivt för att få in mer kunskap i högskolorna och på konstruktörsutbildningarna, så det kommer ganska snabbt bli bättre. Men du kan inte anlita vilken konstruktör som helst på stan idag och förvänta dig att de har kompetens om trä i samma utsträckning som när det gäller stål och betong. Det är ett bekymmer faktiskt, men så är det alltid när det är ett teknikskifte, det tar lite tid.