På resor genom Europa var tåget redan hennes förstahandsval. Främst av miljöskäl, men Jenny Holmberg hade heller aldrig riktigt gillat att flyga. Gjorde det ibland för jobbet, på ett försäkringsbolag. Vad som fick henne att fatta beslutet att sluta helt var ett samtal med två vänner, för tre år sedan. Före #vistannarpåjorden och Greta-effekten var på allas läppar.

– ”Vi flyger inte”, sa de. Det lät så självklart, men för mig blev det en aha-upplevelse: Går det att tänka så?! Jag kände det som en lättnad, tanken på att aldrig behöva flyga mer. Några veckor senare träffade jag Anna.

Kärlek fungerar inte sällan som ursäkt för långa resor. Men efter en flytt och tre flygturer mellan Stockholm och Los Angeles kändes det inte hållbart i längden, berättar Jenny:

– Inte ens kärlek ursäktar ett väldigt medvetet ohållbart sätt att leva. Samtidigt vill jag varken säga nej till kärleken eller att träffa min familj. Jag behövde hitta ett annat sätt.

Hon efterforskade segelbåtar och fraktfartyg, men fick inte ihop det tidsmässigt – inte minst för att amerikanska immigrationslagar satte tidsramar för hemfärden.

– Lastfartygen har osäker avgångstid och ankomst. Det är stor efterfrågan under just sommarsäsongen jämfört med hur få platser det finns, och visade sig ganska komplicerat att boka. Så det gick inte riktigt i lås den här gången.

Transportmedlet som kvarstod: En lyxkryssare. Efter tre dygns tågresa från Los Angeles till New York startade färden som under nio dygns tid skulle ta Jenny över Atlanten, med landstigning i Hamburg. En resa som rymde mer än servicepersonal i vita handskar, glittriga klänningar och lyxiga middagar, berättar Jenny:

– Jag hade många fördomar mot de här lyxkryssarna – förutom att de inte på något sätt är ekologiskt gångbara – men det var mer blandat än jag trodde. Jag träffade barnfamiljer. Det fanns jättetrevliga personer som också gjorde det här som ett sätt att komma till Europa utan att flyga.

Svårberäknad miljöpåverkan

Att resa med containerbåt över Atlanten (se faktaruta) är klart mindre miljöbelastande än att ta flyget.

Hur kryssningsfartygen står sig i jämförelse med flyg är däremot svårt att få ett svar på. Det beror bland annat på bränsle och hur snabbt fartyget kör, samt att flygets höghöjdseffekter är svåra att beräkna.

I en beräkning som forskare på Chalmers och KTH gjort åt SVT är flygets utsläpp dubbelt så stora som passagerarfartygets på motsvarande sträcka, medan en rapport från ett danskt konsultföretag för marin verksamhet har räknat ut att en kryssningsbåt orsakar upp till tre gånger så mycket koldioxidutsläpp per passagerare och kilometer som ett flygplan. De baserade sina resultat på genomsnittliga utsläpp från 157 kryssningsfartyg i olika storlekar. Resultatet möttes dock av kritik, eftersom beräkningarna inte tog hänsyn till att kryssningsresenärerna inte även belastar en semesterort på samma sätt  som den som tagit flyget gör.

Jenny Holmberg har inte kunnat få fram utsläppssiffror för sin egen resa, och är noga med att inte framställa sig själv som ett föredöme när det gäller utsläpp.

– Jag känner mig absolut inte som en miljöhjälte för den här trippen. Jag tänkte att jag vill testa sjövägen, eftersom jag tror att det finns mer potential för sjöfart att bli grönare. Och jag ville se om det ens är görligt. Det blev som en testomgång, en förstudie till en grönare resa, säger hon.

Inspirerar andra

Effekten hon tror att resan har haft är i första hand att väcka diskussion, säger Jenny.

– Jag har landat i att för mig spelar det roll vad jag gör, och för dem runt omkring mig märker jag att det kan spela roll. Kanske främst i USA, där jag generellt upplever att många flyger ganska oreflekterat. En person jag pratade med har aldrig ens varit på ett tåg.

Ses du som extrem?

– Ja, men mest positivt, inspirerat. Folk blir väldigt nyfikna. Det väcker samtal och svåra frågor. Det låter så extremt att en resa tar två veckor i stället för 11 timmar, att det kanske får folk att tänka ”okej 12 timmar på tåget inom USA är ju inget i jämförelse”. Att göra det lite extrema exemplet kanske inspirerar till de mindre extrema exemplen.

Dyrt men större upplevelse

Att åka båt över Atlanten är inget för den som har bråttom. Förutom själva resans tidsåtgång finns betydligt färre avgångar än flyget erbjuder, påpekar Jenny.

– Nu när jag ska tillbaka måste jag åka från nästan en hel månad tidigare än om jag hade flugit. Det svider och skapar tvivel kring valet, helt klart, eftersom jag också vill maximera tiden här. Jag har lite ont i magen över att inte ”få” hela augusti hemma på Söder som jag först hade tänkt. Men känns ändå värt det i slutändan, hoppas jag.

Pris är också betydligt högre än flyget. Jennys färd mellan Los Angeles och Stockholm landade på omkring 20 000 kronor – enkel resa.

– Jag har tagit mina besparingar. Vi får se om jag har det nästa år, annars kanske allt omvärderas, säger hon.

Tänker du på vad alternativet hade varit? Om du lagt pengarna och tiden på att till exempel utöva politisk påtryckning i en organisation?

– Ja, alla pengar och all tid kanske skulle kunna göra mer effekt i en organisation. Samtidigt vill jag som person åka mellan de här två platserna just nu. Det är också att jag vinner personligen på det här.

Hon tillägger att priset för båtbiljetten nästan halveras om man åker två i delad hytt. Och betonar att själva resan blir något helt annat än ett flyg.

– Upplevelserna av att se en stor del av USA från tåget – det är fenomenalt vackert. Att stanna till på vägen är den stora grejen. Känslan att jag slösar tid försvann också under resan. Det var nästan svårt att anlända, att komma ut ur resebubblan. Det kändes som att det gick väldigt fort.

Kommer du att göra det igen?

– Absolut! Har jag möjlighet att välja är det så här jag vill resa nu. Jag trivdes väldigt bra med det, och jag hoppas lastfartygen funkar nästa gång. Jag tänker också att det är mer hållbart för oss alla som personer att åka relativt sett långsammare. Jag tror att det ger en annan känsla som ger ringar på vattnet även för personen. Vi behöver alla varva ner.