Torsdagen den 1 augusti borde bli ihågkommen som en mörk dag för alla socialdemokrater som tror på rättvisa och solidaritet. I Katrineholm blev det från och med denna dag förbjudet att tigga på vissa platser och i Eskilstuna började man kräva tillstånd för att tigga eller “bedriva passiv pengainsamling”. Gemensamt för dessa båda kommuner är att S är med och styr. Den som bryter mot förbudet eller inte söker tillstånd kommer bestraffas med böter. Men det allra mest ironiska i sammanhanget är att det i Eskilstuna kommer att kosta 250 kronor att söka tillståndet. Det ska alltså kosta pengar att be om pengar.

Tiggeriförbud finns som bekant redan i andra kommuner som Vellinge och Staffanstorp, men där är det SD och M som har profilerat sig i frågan. Men även inom S är motståndet mot tiggare stort, vilket de här två exemplen visar.

Som vanligt försöker man rättfärdiga det med att man egentligen gör det för tiggarnas egen skull. ”Vi sparkar redan stenhårt på den som ligger. Vi accepterar att människor lever i skogsdungar i 30 graders värme eller kyla. Vi accepterar att folk ska sitta på sina bara knän och be om våra smulor till pengar samtidigt som en stor del av de pengarna skickas till människor som åker runt i fina bilar i ett annat land”, säger kommunalrådet i Eskilstuna Jimmy Jansson (S) till SVT.

Det är sant att det förekommer att tiggare utnyttjas av kriminella ligor. Det är förstås också sant att det är förjävligt att människor i Sverige år 2019 ska behöva tigga om pengar för att kunna leva. Men lösningen på det kan aldrig vara att förbjuda tiggandet i sig. Bestraffa istället de som utnyttjar tiggarna, inte tiggarna själva. Och arbeta hårdare för att de som tigger ska få ett anständigt liv så att de inte behöver se tiggeri som ett rimligt alternativ. Bara så kan vi komma tillrätta med problemet. Det sossarna bidrar till nu är rent oanständigt.