I ett reportage i The Guardians helgbilaga skildras ett möjligt scenario: flyktingar och migranter på en sjunkande båt vars hopp tillfälligt tänts. 

Ett motorrljus hörs. Men ljudet är inte från en räddningsinsats, utan en drönare som snabbt sveper vidare. Migranterna i nöd syns från en bildskärm i Warszawa, där en operatör från EU:s gränsstyrka Frontex sitter. 

Reportaget handlar om EU:s satsning på drönarövervakning utanför Libyens kust. Ett område som beskrivs som det dödligaste havet i världen. Ändå har den marina delen av EU:s gränsövervakande uppdrag Operation Sophia inte utfört en enda räddningsaktion där sedan augusti förra året. Fartygen drogs in helt i mars i år.

Istället flyger nu EU:s drönare utanför Libyens kust.

– Det finns inga krav på att drönare ska vara utrustade med nödutrustning och utföra räddningsaktioner. För det behövs räddningsfartyg men det är just vad det råder brist på, säger Erik Marquardt, EU-parlamentariker för det tyska partiet De gröna till The Guardian.

Utvecklats i Israel

Tidningen har fått ut tre kontrakt på drönare till ett värde av 95 miljoner pund. De förarlösa planen kommer bland annat från Elbit systems, Israels största privata tillverkare av vapen och har utvecklats för stridsuppdrag i den av Israel ockuperade Gaza-remsan i Palestina.

Övergången från drönare till fartyg har lett till anklagelser om att informationen som hämtas in lämnas ut till den libyska kustbevakningen. En kustbevakning som även om den finansieras av EU ofta överlappar med flyktingsmugglare och ägare till flyktingcentra.

En talesperson för Frontex uppger för The Guardian att uppgifter om båtar i nöd vidarebefordras till ”ansvarig räddningscentral och till intilliggande för vetskap och möjlig koordinering”.

Människorättsadvokaten Omer Shatz uppger till The Guardian att drönaroperatörerna skulle kunna begå brottsliga handlingar om de möjliggör för den libyska kustbevakningen att hämta hem båtarna med flyktingar och migranter.

– En drönaroperatör som ser en migrantbåt i nöd ska säkra att grundläggande rättigheter uppfylls, så som rätten till liv, kroppslig integritet, frihet och värdighet.  Det betyder att den ska se till att åtgärder för att ta båten till en säker hamn genomförs, säger han.

Libyen inte säker hamn

Enligt internationell lag ska migranter som räddas av europeiska båtar inte återföras till Libyen, där en väpnad konflikt pågår och där brott mot de mänskliga rättigheterna gjort att FN inte längre betraktar landet som en ”säker hamn”.  Men för drönarna är rättsläget ännu osäkert – skriver The Guardian. I en kommentar till tidningen uppger Frontex att alla drönaroperatörer, anställda och leverantörer är underställda EU-lag, som kräver att människoliv skyddas.

Två människorättsadvokater, Omer Shatz och hans kollega Juan Branco, har lämnat in ett dokument till den Internationella brottmålsdomstolen med anklagelser om att EU bär skulden för att så många dör på Medelhavet. De argumenterar bland annat för att EU:s politik tvingar migranterna till koncentrationslägerliknande interneringscenter i Libyen och via sin politik medvetet bidrar till att fler liv förloras till sjöss.