Förra året beslutade regeringen att kommunerna senast 2021 ska vara skyldiga att samla in matavfall för att ta till vara energin som biogas och biogödsel. Men ännu saknar var femte kommun system för detta, rapporterar SVT.

Ett viktigt skäl till att flera kommuner dröjer är att det krävs stora investeringar, enligt Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering.

– Det räcker ju inte med extra eller delade tunnor, nya sopbilar som kan ta hand om separerat matavfall etc. Det måste också finnas en anläggning som kan ta hand om avfallet, säger hon till SVT.

En biogasanläggning kostar minst 70 miljoner kronor att bygga, vilket kan vara svårt för små kommuner att klara även när man går samman flera kommuner.

Trots att användningen av biogas har ökat kraftigt på senare tid, inte minst till följd av att industrin använder mer biogas, har produktionen av svensk biogas i stort sett stilla. Istället har andelen dansk biogas ökat på den svenska marknaden.

Bakgrunden är att dansk gas som säljs i Sverige subventioneras dubbelt: först får den produktionsstöd i Danmark och sedan skattereduktion när den säljs i Sverige. En statlig utredning har fram till årsskiftet på sig att ge förslag på hur villkoren för svensk biogasproduktion säkerställs.