2017 återinförde regeringen värnplikten, och i år har dubbelt så många som i fjol ryckt in i Göteborg, cirka 200 rekryter. Fördubblingen kommer öka antalet skjutningar i Göteborgs södra skärgård.

– Till stor del kommer närvaron i skärgården att öka avsevärt. Det kommer vara ett längre skede ute på Känsö som ligger centralt i södra skärgården och det kommer även vara avlyst till viss del under skjutningar som sker i skärgården, sade Johannes Kinghed, chef för utbildningskompaniet på Amfibieregementet i Göteborg, till P4 Göteborg förra veckan.

Försvarsmaktens skjutfältsområde ligger utanför Känsö, Styrsö och Galterö i Göteborgs södra skärgård.

Antalet skjutdagar överklagades

2010 beslutade Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen att Försvarsmakten skulle få öka sina skjutdagar i södra skärgården till 115 dagar och 70 nätter per år. Direkt startades Skärgårdsuppropet, ett nätverk som ”för att samordna rösterna för de som bor och verkar i skärgården eller på andra sätt påverkas av skjutningarna”. Nätverket har riktat hård kritik mot beslutsprocessen.

– Den är full av brister, säger Klas Ålander från Skärgårdsuppropet. I dagsläget är övningarna inte ett stort problem med cirka 20 dagar per år. Men med 115 dagar – om man räknar bort sommaruppehåll och vinteruppehåll – då är det nästan varannan dag.

Ärendet överklagades av både privatpersoner och organisationer, och är ännu inte avslutat.

– Vår inställning är att beslutsprocessen är bristfällig och vi har pekat på en rad frågeställningar som är under all kritik om man tittar på de krav som miljöbalken ställer på en miljöprövning, säger Klas Ålander.

Några av de saker som Skärgårdsuppropet anser saknas eller vara bristfälliga i utredningen är:
– Hur buller kommer påverka de som bor och verkar i södra skärgården.
– Hur belastningen på miljön kommer se ut, till exempel av utsläppet av två ton bly, som skulle bli det enskilt största blyutsläppet i Västsverige.
– Hur en kulturskyddad miljö kan godkännas som plats för en handgranatbana.
– Hur man ska bevara och skydda arterna i Natura2000-området runt Vrångö.

Klas Ålander påpekar även att frågor kring boendemiljö och säkerhet är viktiga.

– Olyckor och incidenter har inträffat där folk har fått skador av kvarglömd ammunition, eller fått en granat i fiskenäten, säger han.

Klas Ålander från Skärgårdsuppropet bor själv i södra skärgården och påverkas redan i dagsläget av skjutningarna.

– När de skjuter på Galterö hörs det även på Hisingen och i norra skärgården, och år efter år övar man som mest under fåglarnas häckningstider, säger han.

Saknar tillstånd

Eftersom inget beslut kring hur ofta skjutningarna får pågå finns, sedan det förra överklagades, har det varit oklart vad som egentligen gäller nu. Den 25 juli kunde dock P4 Göteborg slå fast att Försvarsmakten saknar giltigt tillstånd för att övningsskjuta i skärgården.

– De saknar tillstånd, sade Pierre Campenfeldt, chef för Försvarsinspektionen för miljö och hälsa, som är tillsynsmyndighet, till P4 Göteborg förra veckan.

Det beskedet verkade inte bekymra Försvarsmakten. Till P4 sade Nemo Stjärnström på Försvarshögkvarterets pressinformation att övningarna i höst kommer pågå som planerat:

– Vi har ett tiotal skjutdagar det här halvåret vi har framför oss, merparten med lös ammunition. Under våren blir det ett femtontal dagar med skjutningar. Vår tillsynsmyndighet kommer att tillämpa miljöbalken när vi genomför verksamheten.

Regeringen ska ta beslut

Nu ligger ärendet hos Miljödepartementet, som sedan 2012 har arbetat med frågan. När handläggningen är klar ska regeringen ta ett beslut. Trots att Klas Ålander från Skärgårdsuppropet vet att det är regeringen som ska ta beslutet, känner han sig besviken över Göteborgs kommuns agerande:

– Det här är en stadsdel i Göteborg. Jag tror inte det hade varit lika tyst om det gällde Örgryte eller Linnéstaden. Kommunen borde tydliggöra var de står; eftersom det rör sig om en stadsdel i Göteborg så vore det klädsamt om politikerna i Göteborg var tydligare i frågan.

Klas Ålander känner att Skärgårdsuppropets arbete har påverkat utredningen och att vissa frågor har blivit besvarade efter att nätverket, myndigheter, organisationer och privatpersoner legat på med klarlägganden och krav på svar.  Men han anser att många av frågorna fortfarande är obesvarade.

– Egentligen borde processen göras om för att vara helt korrekt, men jag inser att det inte är så sannolikt. Men vi måste komma till ett beslut som möjliggör en vettig samexistens mellan människors boende, miljön och försvarets behov. Men det är som att Försvarsmakten kör över allt och inte tar någon hänsyn till miljöfrågorna eller de som är boende och har verksamheter här ute, säger han.