Långa pass under sommaren har blivit mer regel än undantag på de svenska sjukhusen. Nu rapporterar Vårdförbundet att sjuksköterskor runt om i landet har behövt jobba upp till ett dygn i sträck och att dubbla pass, antingen två sammanhängande eller brutna pass, är någonting som händer i vården dagligen – i hela Sverige.

– Det inte ovanligt att man måste jobba dubbla pass, ofta mellan 7 och 22. Sedan händer det att nattsjuksköterskan blir sjuk och inte kommer. Då beordrar chefen ofta in någon som jobbat under kvällen och kanske då även under dagen, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Hon berättar att de haft flera medlemmar som hört av sig och berättat att de behövt jobba tre pass efter varandra. Hon poängterar att chefen faktiskt får beordra in personalen att jobba, då man inte får lämna patienterna.

– Vi vet ju att patientsäkerheten hotas av att vi blir för trötta. Det är ju ingen människa som orkar hålla i gång 24 timmar utan att tappa koncentrationen och möjligheten att fatta goda beslut, säger Sineva Ribeiro.

Beordrade extrapass

Fredrik Bruun jobbar som sjuksköterska på en avdelning med stroke- och medicinpatienter på Arvika sjukhus. Han berättar att jobbet är hårt som det är när man jobbar heltid, och att ytterligare extrapass ökar stressen ytterligare och där med hotar kvalitén på arbetet.

– Jag hade jobbat dag mellan 6.30 och 15.30. När jag stod och bytte om så ringde chefen från dolt nummer och beordrade in mig till nattpasset mellan 21 och 7. Jag var ju tvungen att ta det, de hade ju ingen annan, säger Fredrik Bruun.

Han berättar att det både är fritiden och prestationen på jobbet som blir lidande.

– Man fungerar inte lika bra i jobbet, man orkar inte. Det går ju ut över jobbsituationen och patientsäkerheten, det finns en stor risk att det blir fel, säger han.

Hans Karlsson, verksamhetschef på Arvika sjukhus, säger att de generellt försöker se till att inte folk jobbar för länge. Men att det ibland händer att man måste planera om och sätta in någon som redan jobbat.

Ökad olycksrisk

Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och senior professor i beteendepsykologi vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, förklarar att det finns ett samband mellan olycksrisk och arbetspassens längd. Efter omkring åtta timmar börjar risken för olyckor öka för att sedan öka mer markant efter tio timmar.

– Det är uppenbart att riskerna för olyckor i arbetet ökar när man arbetar 16-timmarspass, säger han.

Åkerstedt berättar att många landsting använder sig av en modell där man flyttar på dygnets brytpunkt. Det leder till att man kan lägga två åttatimmarspass utan dygnsvila mellan, utan att bryta mot arbetstidslagen.

– Det har satts i system i många landsting och är en lösning som gör att folk ändå är trötta. Även användning av åtta timmars dygnsvila mellan arbetspass genererar en avsevärd trötthet, säger han.

Som förberedelse inför sommaren har flera sjukhus gett anställda möjlighet att stå över semester under sommaren mot extra ersättning. Sineva Ribeiro anser att det bara skjuter upp problemet till hösten, då personalen måste garanteras semester.

– I höst kommer vi behöva tvinga stänga ännu fler vårdplatser och inte kunna öppna de som stängts. Det handlar om en hel organisation av vården året runt som vi måste se igenom. Avdelningar som erbjuder extralön för att stå över semestern över sommaren kan tvingas ha sommarstängt till november för att personalen måste garanteras semester, säger Sineva Ribeiro.

Pengar lockar

Maria Brodin som jobbar som sjuksköterska inom äldrevården berättar att det i många fall är pengarna som lockar, då yrket i sig inte är högbetalt.

– Det är ju bra pengar, så man kanske jobbar 15-16 timmar i sträck. Men sedan efteråt är man helt slut. När man jobbar gäller det att vara pass på hela tiden, det händer akuta saker, säger hon.

Fredrik Bruun säger att trots han försöker att ta rast så är det inte sällan han jobbar mer än han faktiskt ska.

– Om inte jag kan ta hand om mig själv, hur ska jag då kunna ta hand om andra?