Högsommarvärmen är tillbaka och med den risken för bränder. Lärdomarna från de senaste åren har lett till ökad beredskap med bland annat fler helikoptrar. Men mer kan göras för att rusta upp krishanteringsförmågan.
– Jag tror inte att någon kan ställa sig upp i dag och säga att Sverige helt och hållet har en bra beredskap, säger brandchefen Lars-Göran Uddholm.
Sedan några år tillbaka har Sverige fått vänja sig vid att sommaren inte bara bjuder på mygg, fästingar och solbränna utan också skogs- och markbränder. Den stora skogsbranden i Västmanland för fem år sedan innebar ett uppvaknande för landets räddningstjänster och myndigheter och under fjolårets torra sommar härjade flera stora bränder.
Nu när värmen åter är på ingång är därför släckningsresurserna i beredskap, säger Britta Ramberg, biträdande enhetschef för insatser på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– Vi har tagit fram dagliga riskprognoser och ser att risken för bränder ökar till helgen. Vi har därför beslutat att fördela den helikopterberedskap vi har på olika orter och vi har även utökat antalet helikoptrar som är i högsta beredskap från sex till åtta, säger hon.
Ökat samarbete
De totalt tio upphandlade helikoptrarna är en ny resurs som inte fanns under förra årets bränder. Förutom att släckkapaciteten från luften har ökat har utvärderingen av förra årets insats även lett till andra upprustningar av beredskapen. Bland annat har antalet skogsbrandsdepåer, containrar med släckutrustning som finns på ett antal brandstationer i landet, ökat. Dessutom har samarbetet med EU, som kan samordna internationellt stöd, har stärkts.
Mycket har hänt sedan bristerna i den svenska krisberedskapen blottades i och med branden i Västmanland för fem år sedan, säger Britta Ramberg.
– Det gick att se redan förra sommaren, tycker jag, då både räddningstjänsterna och myndigheter var mycket snabbare med att reagera. Och det kommer att fortsätta att utvecklas även efter den här sommaren. Men resursfrågan för räddningstjänsterna finns givetvis kvar, den är inte löst.
Ser brister
Men inom räddningstjänsten finns de som ser betydligt fler brister.
Lars-Göran Uddholm är till vardags brandchef vid Södertörns brandförsvarsförbund men har en bakgrund som insatsledare i samband med flera samhällskriser. Bland annat ledde han släckningsarbetet i Västmanland och deltog även i regeringens utredning av förra årets skogsbränder.
Förutom att de upphandlade helikoptrarna har för liten kapacitet (endast två kan bära mer än 1 000 liter vatten) anser han att det fortfarande saknas en hel del kunskap om hur släckningsarbetet bör gå till.
– Jag tror att vi är snabbare i dag. Lyckas vi få in insatser när branden fortfarande är liten tror jag att den kan bekämpas. Växer den däremot till sig som bränderna de senaste åren, då är jag lika orolig som tidigare, säger Lars-Göran Uddholm.
Hantera risker
Han återkommer till det olösta problemet med räddningstjänstens resurser som en springande punkt för beredskapen. På frågan om allmänheten bör vara orolig för att samhället inte ska klara av att bekämpa en stor skogsbrand väljer han i stället att vända sig till landets ledande politiker:
– Jag hoppas att de känner en oro för att deras ambitionsnivå inte är tillräckligt hög. Kommunerna har inte samma möjlighet att låta räddningstjänsten växa, som till exempel polisen kan. Men räddningstjänsten måste få finnas och ha möjlighet att växa för att kunna hantera de risker som finns, säger Lars-Göran Uddholm.
Fakta: Svenska skogsbränder
Sedan skogsbranden i Västmanland för fem år sedan har Sveriges förmåga att hantera just skogsbränder blivit föremål för kritik. En utredning av branden 2014 som lämnades över till regeringen konstaterade flera brister i samordningen, senfärdiga första insatser samt bristande kunskap om släckningsarbete.
Även insatserna efter förra sommarens bränder utvärderas i en statlig utredning där liknande kritik återkom. Sedan dess har MSB bland annat upphandlat helikoptrar och fått en tydligare roll att fördela och samordna samhällets resurser.
Källa: MSB
