Miljöbrott är ett av den europeiska polisorganisationen Europols prioriterade områden de kommande två åren. Anledningen är att brotten ofta är svåra att upptäcka och straffen låga. Kombinationen gör miljöbrottslighet lönsamt, ibland lika lönsamt som handel med droger, enligt Europol.

Bland brotten som organisationen vill bekämpa finns illegala transporter av avfall som korsar landsgränser. Hur omfattande verksamheten är i Sverige är inte helt klart, men polisens Nationella operativa avdelning (NOA) har tidigare uppgett att den illegala avfallshanteringen omsätter hundratals miljoner kronor. Bland annat handlar det om elektronikavfall och metallskrot från bilar som transporteras ut ur landet, avfall som enligt lag ska tas om hand i Sverige. Genom att skicka det utomlands, till länder där miljölagstiftningen inte är lika hård, kan kriminella tjäna pengar på skrotet genom att bland annat utvinna och sälja metaller.

Nytt brott

För att stävja brottsligheten införs från och med den 1 augusti ny lagstiftning. En illegal transport av avfall ska nu kunna stoppas redan när den är på väg ut ur landet, till skillnad från tidigare då brottet var fullbordat först efter en gränspassage. En ny brottsrubricering, grov otillåten avfallstransport, införs med sex års fängelse som högsta straff.

Förhoppningen är att fler kommer att fällas för den här typen av miljöbrott, säger Johan Winberg vid NOA.

– När vi gör kontroller i dag kan transportören hävda att avfallet ska saneras eller tas om hand på andra sätt på slutdestinationen, vilket kan vara svårt att motbevisa på plats. Kontrollen av dokumentationen måste fortfarande ske, men brottet är fullbordat mycket tidigare i och med den nya lagen, säger han.

Hur stor andel av de illegala avfallstransporterna som kan kopplas till organiserad brottslighet är svårt att säga, enligt Johan Winberg, men över tid har kriminellas intresse för avfallshantering ökat.

Konsekvenser för miljön

Förutom att en del av transporterna göder organiserad kriminalitet kan det illegala avfallet även få negativa miljökonsekvenser.

– Det är inte säkert att det som räknas som avfall här i Sverige ses som det i mottagarlandet eller av importören. Risken är att det inte återvinns eller tas om hand på ett hållbart sätt, säger Margareta Eriksson, handläggare på Naturvårdsverket.

Det svenska regelverket för avfallstransporter har tidigare fått kritik för att vara bristfälligt. För fyra år sedan ifrågasatte Riksrevisionen om de böter som länsstyrelsen kan dela ut verkligen avskräckte från brott. Även själva utformningen av lagstiftningen kritiserades eftersom få illegala transporter blivit föremål för brottsutredning.

"Effektivare lagstiftning"

Lagstiftningens inriktning har inneburit en del praktiska problem för svenska myndigheter, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef för riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.

– De här brotten har länge kopplats till smugglingslagstiftningen, vilket förutsätter en gränspassage. I till exempel Storbritannien och Nederländerna har man i stället sett det som en transportfråga.

Men precis som Johan Winberg på NOA tror Jörgen Lindberg att den nya lagstiftningen kommer att leda till att fler transporter nu kommer att hindras.

– Det här borde vara en mer effektiv lagstiftning.