EUs förhoppningar att ro i hamn frihandelsavtalet med Kanada, Ceta, har stött på problem. För ett ratificerande vill unionen se samtliga medlemsstaters godkännande, men i Belgien har regionen Valloniens parlament sagt nej till Ceta-avtalet vilket tvingat EUs handelsministrar till krismöte.
Det var med stor majoritet – 16 för och 48 emot – som Valloniens parlament förkastade Ceta. Kritiker befarar att regionens jordbruk kan försvagas till följd av de möjligheter för utländska investerare att stämma suveräna stater ifall deras ekonomiska rörelsefrihet begränsas. Belgien kantas även av interna politiska stridigheter där EU-projektet får klä skott för ett växande missnöje bland allmänheten som anser att makten flyttats alltför långt ifrån gatorna och in i parlamentet i Bryssel.
Vallonien har genomgått ett ekonomiskt stålbad i finanskrisens spår och under de senaste åren sett flera industrier packa ihop och försvinna. Senast i raden är amerikanska Caterpillar som förra månaden stängde sin fabrik i staden Charleroi, vilket tvingade ut 2 000 personer på jakt efter nya levebröd.
Nu är frågan vilka morötter EU kommer ta till för att övertyga Vallonien om det riktiga i att godkänna Ceta – helst inför Kanadas premiärminister Justin Trudeau EU-besök den 27 oktober. En och annan piska har hörts från den kanadensiska regeringen riktad mot Vallonien, vilken nyligen besöktes av biträdande handelsminister David Lametti.
– Om ni förkastar det här avtalet … kommer det bli följder, fångades Lametti säga på en ljudupptagning publicerad av den franskspråkiga belgiska radiokanalen RTBF.
Bakslaget för EU i Vallonien kunde i slutet av förra veckan emellertid vägas upp av nyheter från Österrike, som tidigare reserverat sig mot Ceta. Från Wien gav landets socialdemokratiska regeringen tummen upp till avtalet.
– Vi i Österrike kommer inte att hindra undertecknandet av Ceta, säger förbundskansler Christian Kern.
I Sverige har handelsminister Ann Linde (S) ifrågasatt kritiken mot avtalet och kallat den obefogad.
– Ceta-avtalet är det mest moderna och mest ambitiösa handelsavtalet som vi överhuvudtaget har, säger Linde till Ekot.
I Sverige var det bara Vänsterpartiet som reserverade sig mot EU-nämndens beslut att uppmana S–Mp-regeringen att godkänna Ceta vid nästa ministerrådsmöte.
Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, anser att allmänheten inte fått ta del av innehållet och förutsättningarna för ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada, och kritiserar öppenheten kring förhandlingarna inför såväl Ceta som TTIP – frihandelsavtalet mellan EU och USA.
”Det sägs ibland att förhandlingarna kring handels- och investeringsavtalet med USA, TTIP, är de mest öppna och demokratiska någonsin. Men när man försöker sätta sig in i vad det omfattande avtalet handlar om är det fortfarande hemlighetsmakeri som gäller för de viktiga dokumenten”, skriver Holm i en interpellation till handelsminister Linde.
Miljöpartiet är i egenskap av regeringsparti villigt att godkänna Ceta trots att många av partiets väljare är kritiska till frihandelsavtalet – och fastän några av partiets riksdagsledamöter öppet förkastar avtalet. Däribland Carl Schlyter:
– Alla våra vänner i miljörörelsen runt om i Europa och Kanada, de gröna och fackföreningar, är kritiska. Jag önskar att vi kan skapa en debatt om det här, så att vi åtminstone vet vad vi gör innan riksdagen fattar slutgiltigt beslut om hela avtalet, säger han till Ekot.
