En ukrainsk kvinna som ansökt om nåd hos regeringen för att få stanna i Sverige får inte gehör för sin begäran. Att hon var ett av offren för terrordådet i Stockholm 2017 ändrar ingenting.
– Mänskligt sett ett svårt beslut. Men juridiskt sett är det ganska glasklart, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Kvinnan miste ett ben i terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 och vittnade sedan i den efterföljande rättegången.
Hon har nekats uppehållstillstånd och det beslutet kan inte överklagas ytterligare.
"Kan ge rätt"
Advokat Henrik Hoffman, som företräder kvinnan, har hävdat att en skrivning i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, kan användas för att ge kvinnan rätt att stanna i landet genom att ansöka om nåd. Advokaten har också hänvisat till ett rättsfall från 1941 som skulle kunna stödja kvinnans sak.
Så fort ansökan kom in bad Morgan Johansson (S) sina tjänstemän att gå igenom rättsläget för vad som var möjligt.
Där har vi haft den expertis som finns på justitiedepartementet gällande grundlagsfrågor, migrationsrätt och förvaltningsrätt.
"Följa lagen"
Slutsatsen av den rättsliga genomgången blir att nådeinstitutet inte kan användas för ärenden gällande uppehållstillstånd, säger han.
Nådeinstitutet kan bara användas för brottmål och ärenden som är kopplade till brottmål på olika sätt. Vi kan inte inom lagens ramar ens ta upp frågan och än mindre bevilja den.
TT: Men det låter nästan som att du hade velat kunna göra mer?
– Det kan ofta vara så, att man rent känslomässigt skulle velat göra en sak men är förhindrade att göra det. Det är inte första gången som det inträffar. Men man kan inte heller göra något annat än att följa lagen.
Konsekvenserna av att ändra i praxis eller lagstiftning hade blivit stora, menar Johansson.
– Tar vi upp denna fråga för nåd riskerar vi att behöva ta upp alla avslag när det gäller uppehållstillstånd. Det får följdeffekter om man väljer en annan väg helt enkelt.
