Beatrice Fihn, som tog emot Nobels fredspris 2017 som generalsekreterare för antikärnvapenorganisationen Ican, ser beslutet som ett svek mot den svenska policyn mot kärnvapen och menar att det sätter Sverige i en sämre säkerhetspolitisk situation.

– Det här betyder att Sverige tar ställning för kärnvapen och att man inte längre anser att de kärnvapen som existerar är ett hot. Om man hävdar att ett förbud mot kärnvapen försämrar svenskt försvarssamarbete så betyder det att svenskt försvarssamarbete bygger på att kärnvapen existerar. Det gör en också till en måltavla, säger Beatrice Fihn.

Inte meningsfullt

Att Sverige i stället ska delta som observatör menar Fihn inte är meningsfullt.

– Man kommer inte tas på så mycket allvar när man inte är medlem. Framförallt när det finns en osäkerhet från andra länder om var Sverige står, säger hon.

Miljöpartiet ville ställa sig bakom konventionen och även inom Socialdemokraterna höjs röster mot regeringens agerande.

Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, som kämpat för att regeringen skulle skriva under, kallar beslutet mycket olyckligt.

– Konventionen har brister som är väl kända, men jag tycker inte bristerna är så allvarliga att de ska stå i vägen för ett svenskt undertecknande, säger han.

"Ett signalvärde"

Bjereld menar att Sverige skulle ha kunnat underteckna avtalet och sedan arbetat för att förbättra konventionen. Att en riksdagsmajoritet är emot borde inte ha hindrat, enligt Bjereld.

– Regeringen hade kunnat underteckna även fast det inte går igenom riksdagen. Då hade de kunnat visa på ett internationellt signalvärde, samt öppna dörren för om, eller när, det parlamentariska läget ändras.

Bjereld hoppas regeringen kommer att prioritera nedrustningsfrågorna så Sverige kan underteckna avtalet så snart som möjligt.