Efter synpunkter från användare och diskussioner med externa experter har Twitter valt att strama åt sina publiceringsregler. Det handlar exempelvis om inlägg som säger att man ska bestraffa eller utplåna en specifik religiös grupp eller att man, på ett nedsättande sätt, skriver att man inte vill ha fler från en särskild religiös grupp i sitt land.

Reglerna ska upprätthållas genom att användare aktivt rapporterar inlägg som bryter mot riktlinjerna, skriver Twitter i ett pressmeddelande. TT har sökt bolaget för en intervju men ingen representant vill ställa upp.

Mia-Marie Hammarlin, lektor och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, säger att det är på tiden att de här plattformarna inte bara slår ifrån sig kritiken om ansvar utan att de visar ödmjukhet för den makt som de har.

– Jag tycker det finns en risk att dra för stora skiljelinjer gällande vad som sker digitalt och vad som sker analogt. Digitala hot och hat kan absolut ta form i verkligheten. Uttalanden på Twitter kan förstås upplevas som kränkande och vara det, precis som i möten ansikte mot ansikte, helt oavsett om hoten antar fysisk form eller inte, säger Mia-Marie Hammarlin.

Twitter och andra sociala medier har pressats att ta i hårdare mot hatiska, extremistiska och konspirationsteoretiska inlägg.

Facebook tog i vintras bort hundratals konton, sidor och grupper på nätverkssajten i Myanmar, bland annat Myanmars arméchefs, efter kritik om att inte ha agerat mot uppmaningar till hatbrott riktat mot det muslimska minoritetsfolket rohingya.