Intagna på landets häkten och anstalter får i dag röka utomhus, på vissa tider och särskilda platser – men snart kan det vara helt slutrökt, om Kriminalvården får sin vilja igenom.

– Vi vill vara följsamma till den utveckling som sker i samhället, och det är ett naturligt steg att införa ett totalt rökförbud. Det handlar om en hälsoaspekt för våra klienter, men även för alla anställda som utsätts för väldigt mycket passiv rökning, säger Christina Källgren Pettersson, enhetschef på anstalts- och häktesavdelningen på Kriminalvården.

Ungefär hälften av alla personer som är intagna på landets häkten och anstalter röker dagligen, enligt Kriminalvårdens egna beräkningar. Det innebär bland annat att myndighetens personal får ägna en stor del av sin arbetstid åt att hantera rökningen.

Tid går åt

– Det är också en fråga som vi såg över i samband med att vi behöver vända på alla stenar runt vår ekonomi och titta på vilka möjligheter till effektiviseringar som finns. Då gjorde vi några stickprov för att se hur mycket tid vår personal lägger på hanteringen av cigaretter, och det är avsevärt mycket tid, säger Källgren Pettersson.

Vid exempelvis Norrtäljeanstalten läggs totalt cirka 72 timmar varje vecka på att kontrollera cigarretter och tändare, bevaka promenaderna och hantera misskötsamhetsärenden kopplade till rökning. Tid går också åt till att ta hand om inventarier som manipulerats på olika sätt för att kunna tända cigaretter.

Som lagen ser ut i dag har inte Kriminalvården någon möjlighet att införa ett generellt rökförbud på sina häkten och anstalter, där även utomhusmiljöer skulle ingå. Därför har man nu skickat in en begäran till regeringen om att fängelse- och häkteslagarna ska ändras så att ett totalt rökförbud inom anstalts/häktes-områdena kan bli verklighet. Ett rökförbud ska även gälla anställda.

Finns redan

Rökförbud finns redan på anstalter på en rad andra håll i världen, exempelvis på Island, i flera amerikanska delstater och i Storbritannien.

När Kriminalvården 2007 införde begränsningarna som innebar att intagna enbart fick röka på promenader och vid särskilda tillfällen befarade man att det skulle bli stora ordningsstörningar. Men protesterna uteblev. Frågan är dock hur ett totalförbud tas emot.

– Vi tänker att vi kommer att klara det här också. Det är klart att det är tufft för den som är rökare, och som sedan inte får tillgång till sina cigaretter. Det blir väl nästa fråga att fundera över, hur vi kan hjälpa klienterna som ska avstå från att röka under den tiden de är hos oss i häkte eller anstalt, säger Christina Källgren Pettersson.

"Mer bråk"

Germay Woldu, vice förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället (Kris), tror att ett förbud skulle få stora konsekvenser.

– Det är ett väldigt drastiskt förslag som säkert kommer att leda till uppror och bråk om det genomförs. Kriminalvårdens regler för rökning är redan strama – man får bara röka under den timme man har promenad. Förbjuder man även det skulle det bli väldigt upproriskt och problematiskt, säger han.

TT: Enligt Kriminalvården går stora mängder tid åt till att hantera intagnas rökning, och vårdare utsätts för passiv rökning – är det hållbara argument?

– Nej, jag tycker inte det. Rökrutor finns ju i samhället i övrigt. En människa som är beroende av sina cigarretter, som redan mår dåligt över att han sitter inne, och som inte får röka på sin promenad – det leder till nikotinabstinens och upprördhet. Det pratas mycket om våld på häktet och vårdare som är rädda för aggressiva intagna – ett förbud skulle automatiskt leda till mer bråk och ilska mot Kriminalvårdens personal.