Obeboeliga landområden kommer öka de kommande åren i spåren av klimatkrisen. ”Klimatapartheid” kallar FN det fenomen som deras utredare menar att vi står inför – medan rika kan flytta eller köpa sig fria, står fattigare världsmedborgare inför valet att svälta eller fly.
FN:s arbete med att jobba för mindre orättvisor globalt sett blir allt svårare i och med klimatkrisen. År 2030 beräknas 120 miljoner människor ha hamnat i fattigdom på grund av de akuta miljönförändringarna.
Klimatkrisen är det absolut största hotet mot en hållbar utveckling, enligt en FN-rapport. I rapporten beskrivs detaljerat hur fattigdomsbekämpning försvåras i och med den globala uppvärmningen och andra konsekvenser. Människor drivs från sina hem och tvingas flytta – samtidigt som krig och andra fasor pågår på andra håll.
Prognosen är inte ljus. FN skriver under titeln World faces ’climate apartheid’ risk, 120 more million in poverty: UN expert att klimatkrisens framfart riskerar att öka på skillnaden mellan fattig och rik, påverkad av krisen och inte påverkad av den – något som kan få demokratiska effekter.
Köpa sig fria
Rika kan komma att köpa sig fria från krisen, medan fattiga inte har samma möjlighet, menar experter från FN. Många kommer behöva välja mellan att svälta och migrera, menar Philip Alston, FN:s specialrapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter.
– Även om de nuvarande målen uppnås, kommer många tiotals miljoner människor försättas i fattigdom. Det kommer leda till att man tvingas från sina hem och går hungrig, säger Philip Alston i en artikel publicerad på FN:s hemsida.
Han menar att många länder än i dag tar till kortsiktiga lösningar i felaktig riktning, allt för att få bukt med akuta problem. Det bästa sättet för att arbeta mer långsiktigt är att sätta upp ”ett robust” socialt skyddsnät för att säkra tillgång på jobb, mat och sjukvård för de som kommer drabbas mest av krisen.
