Uttryckt i procent var det 8,7 procent av gymnasieeleverna som gick miste om studiebidraget 2018/19, jämfört med 8,5 procent läsåret dessförinnan.

Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) var det elever på de fristående gymnasieskolorna som stod för ökningen det gångna läsåret. I den gruppen var det 10 procent som skolkade med indraget studiebidrag som följd.

Som tidigare är det fler killar än tjejer som skolkar: 64 procent av skolkarna är killar.

Det märks också skillnader mellan de olika gymnasieprogrammen. På naturvetenskapsprogrammet fick 4 procent av eleverna studiehjälpen indragen, på handels- och administration 16,4 procent.

Kronofogden

Den ogiltiga frånvaron kan få tråkiga ekonomiska konsekvenser. Knappt hälften med indragen studiehjälp hinner få återkrav och av dem är det 11 procent som inte betalar och därför hamnar hos Kronofogden.

– Vi jobbar mycket med detta. Vi ringer upp unga personer som riskerar att få sina krav överförda till Kronofogden. Vi försöker lösa problemet med avbetalningsplaner, vilket ofta har god effekt, säger Andreas Dahlkvist, analytiker vid CSN.

Rapporterar bättre

Enligt honom finns det en rad förklaringar till att andelen skolkare ökat under många år. Två av dem är skärpta riktlinjer och noggrannare rapportering från skolor och kommuner.

– Det finns också en massa andra faktorer som inte har direkt med CSN att göra. Skolverket har lyft fram faktorer inom skolan, som stress och prestationskrav, till att man skolkar. Det är tänkbart att detta påverkar utvecklingen, men det kan vi inte slå fast. I fjol såg vi att de nyanlända eleverna blev många fler och att andelen som miste studiebidraget i denna grupp ökade. Den ökningen ser vi inte i år, säger Andreas Dahlkvist.

Anna Lena Wallström/TT