Antalet sjukskrivningar på grund av stress har mer än fördubblats på tio år. Det skapar mänskligt lidande och stora kostnader. Kvinnor är vanligast i statistiken. Ett ansikte bakom siffrorna är Lisa Sjöström. Hon kände en trötthet som bara blev värre, trots att hon såg till att få vila. Kroppen kändes tyngre och gjorde ont nästan överallt. Men Lisa Sjöström fortsatte att jobba på sin kommunikationsbyrå.
– Jag var övertygad om att mina problem handlade om järnbrist, berättar Lisa.
En försommardag 2015 gick hon till vårdcentralen för att få det bekräftat. Men läkaren som undersökte henne gav ett annat besked. Lisa var van vid ett högt arbetstempo med mycket att göra – det tog tid att ta in läkarens ord. Hon hade fått diagnosen utmattningssyndrom och behövde vara sjukskriven en längre tid. Det hade hon inte räknat med.
De starka som kraschar
Lisa berättar om sin första tid som sjukskriven för utmattningssyndrom:
– I början gick jag hos en psykolog på vårdcentralen, men fick ingen hjälp med att gå till botten med orsaken till min utmattning. Jag är tvärsäker på att om vi inte fattar varför något har blivit som det har blivit kan vi heller inte förstå hur vi ska läka.
Lisa bytte till en annan terapeut, i hopp om att få jobba med orsaken till sina problem.
– Men då fick jag höra att det där med varför ”ska vi inte gräva något djupare i, det ingår inte i riktlinjerna för mitt uppdrag. Vissa är bara mer stresskänsliga än andra”.
Men enligt till exempel professorn och psykiatrikern Marie Åsbergs forskning är det inte de så kallat sköra som drabbas av utmattning. Det är istället de starka som biter ihop och pressar på. Tills det brister. Med hjälp av mycket vila och en längre tids sjukskrivning kan de skador som uppstått i hjärnan i samband med utmattning repareras sakta, enligt henne.
– Om Försäkringskassan inte tvingar dem att gå tillbaka till jobbet innan de är färdiga för det, vill säga, säger Marie Åsberg i en tidigare intervju för tidskriften Forskning & framsteg.
Ännu mer stress
– Nu är det ungefär tio månader sedan som Försäkringskassan började ifrågasätta min långa sjukskrivning och sedan började bråket. Det var väldigt stressande, kommenterar Lisa.
Först var hon sjukskriven på heltid i två år och fick själv bekosta den terapi som fick henne att förstå vad som låg bakom hennes utmattning. Hon såg hur familjemönster, förväntningar och egna föreställningar bildade ett mönster. Den insikten såg Lisa som en stor hjälp för att kunna navigera tillbaka. Och gå vidare i livet.
Hösten 2017 började Lisa arbeta 25 procent och ett år senare gick hon upp till halvtid. Men någon månad senare gav Försäkringskassan besked om att hennes sjukpenning skulle dras in, trots att läkarintyg styrkte att hon behövde vara fortsatt sjukskriven på 50 procent.
Försäkringskassan hänvisade till regelverket som säger att de bara ska bedöma hennes arbetsförmåga och inte hennes sjukdom. Men de lyssnade inte på läkarna som bedömde sjukdomen.
– Att behöva kämpa för sin rätt att få ersättning när man redan är utmattad är ju helt galet.
Under sjukskrivningen blev hon remitterad till en rehabklinik.
– Men där tyckte personalen att jag inte passade in. Jag behövde inte aktiveras utan gjorde ju redan så mycket själv för att bli frisk. Jag motionerade, läste allt jag kom över i forskningsväg och testade olika råd.
Hon konstaterar:
– Om en Fröken Duktig gör mycket själv för att bli frisk, alltför mycket, då borde det vara en varningsklocka för en rehabklinik. Jag behövde ju få hjälp med att vila. Att sätta mig ner och göra ingenting.
Då och nu
Oron för att inte kunna klara sig ekonomiskt utan sjukpenning accelererade. Hon ville kunna jobba mer men orkade inte.
– Då tänkte jag att stressen kring hela härvan med Försäkringskassan i våras säkert var orsaken till en blodpropp i benet. Deras vision ser jag som en luftpastej: ”Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.”
I dag får Lisa inte längre någon sjukpenning, men hon säger:
– Mitt i allt känner jag mig befriad från den destruktiva kontakten med Försäkringskassan. Om de levde upp till sin vision om att skapa trygghet, då hade jag säkert blivit frisk snabbare. Jag tror nämligen att en stor och gemensam nämnare för oss som blir utmattade är att vi inte känner oss förstådda och omhändertagna och då blir det ännu värre av Försäkringskassans agerande. De som jobbar på Försäkringskassan har förstås sina mönster som gör att de agerar som de gör, sannolikt för de är rädda för att inte följa regelverket. Men deras försök att inte göra fel gör att de verkligen gör fel.
Lisa lägger till:
– Men jag har insett att utmattningen inte var en vägg utan en dörr till något nytt. Jag har lärt mig så mycket, bland annat att vi har så mycket
egen kraft och enormt mycket större möjligheter att påverka våra egna liv än vi har blivit lärda att tro.
I dag vill hon dela med sig av egna och andras erfarenheter på temat ”Mer flyt i vardagen och i världen”. Lite längre fram i sommar arrangerar Lisa Sjöström några seminariekvällar i kallbadhuset i Saltsjöbaden strax utanför Stockholm. Olika föreläsare kommer att prata om allt från forskning till självhjälpsmetoder, för ett mindre stressigt och mindre konfliktfyllt liv. Gemensam nämnare är att all förändring börjar inifrån.