Klimatfrågan har hamnat i var mans knä och vi måste själva fatta många små egna beslut. Ändå – det räcker inte. För att nå klimatmålen krävs stora politiska förändringar, enligt experterna.
Det senaste året har inneburit en lavinartad ökning av vårt klimatfokus, enligt Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. Vi pratar mycket om hur vi ska minska vårt klimatavtryck, och vi grubblar över vad som är bäst på en rad områden: hur vi reser, kör bil, vad vi äter och hur vi konsumerar. Många av oss försöker vara klimatsmarta så gott vi kan, men vi är ganska utlämnade åt oss själva.
– Självklart är det jättebra att vi förändrar vårt sätt att leva, och att det finns ett tryck från konsumenter på att få veta vad man själv kan göra. Men samtidigt kommer det absolut inte att räcka, säger Johanna Sandahl.
För att nå målen på noll klimatutsläpp till 2050 så måste vi ställa om stora delar av samhället. Alla förändringar kommer inte att vara lätta – det handlar om ökade kostnader och helt nya sätt att leva, resa och konsumera.
– Det kräver stora politiska beslut och effekten beror på hur ambitiösa politikerna är, konstaterar Johanna Sandahl.
Insikten om att det behövs genomgripande förändringar har nog inte landat fullt ut hos politikerna, säger hon.
Förändringar på alla nivåer
Örjan Gustafsson, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, förklarar att det krävs förändringar inom precis alla sektorer och nivåer i samhället för att klimatmålen ska nås. Det måste till både politiska beslut om storskalig omvandling i världen och samhället i stort, och förändringar även på regional, lokal och individuell nivå.
– Vi behöver ställa om på alla skalor. Det sker förändringar, men det går för långsamt.
Den ökade medvetenheten tror han har flera orsaker som nu har samverkat.
– Greta Thunbergs demonstrationer är en del, men de har fått för stor betydelse. Det är flera saker som gjort att medvetenheten ökat. Det budskap vi forskare hållit fram så länge har äntligen gjort att folk förstår frågan.
Fast Örjan Gustafsson tycker inte att vi ska fokusera så mycket på klimatångesten, och se det vi gör som en stor uppoffring.
– Vi är delaktiga i något stort, det är rätt häftigt. Det är en fråga om attityd, tänk att kunna tala om för barnbarnen att vi var med om det här, säger han.
"Positivt att folk vill göra rätt"
Örjan Gustafsson pekar på alla nya möjligheter som omställningen ger.
– Det är en massa win-win-situationer. Om man har möjlighet att köpa en laddhybridbil, till exempel, då kör man till en bråkdel av vad en bensinbil kostar. Och vem vill köpa en bensinbil om fem år?
Men det är klart att den som står i regnet, stressad och försenad, och väntar på bussen i stället för att komma fort fram i egen bil, kan ha det en smula jobbigt med klimatmotivationen. I alla fall just då.
– Det är positivt att folk vill göra rätt. Men det är svårt. Vi nås av motstridiga budskap. Det är politiker som har ansvar för vi får hjälp att göra rätt. Till exempel med förbud och subventioner och andra ekonomiska styrmedel. Om vi står och väljer mellan tåg och flyg och tåget är väldigt mycket billigare blir valet enkelt, säger Johanna Sandahl.
Båda är dock överens om att klimatengagemanget som vuxit så starkt ger politiker råg i ryggen att bli modigare.
– Det behövs mer modiga politiska beslut, säger Johanna Sandahl.
Klimatångest och klimatskam
På senare tid har en rad olika företeelser börjat benämnas med tillägget ”skam”, utifrån de koldioxidutsläpp det orsakar.
Flygskam var det första skambegreppet som uppstod, men vissa känner nu också köttskam, klädskam och bilskam. Begreppet barnskam, för den som skaffar sig flera barn, har orsakat stor debatt.
Kanske kommer fler skambegrepp. Hus och hur de byggs har stor betydelse för klimatutsläppen, liksom inredning och mode. Husdjur som hästar och hundar genererar också konsumtion och utsläpp, liksom olika sport-, nöjes- och fritidsaktiviteter.
Men frågan är hur skammen påverkar oss. Skam är en grundläggande känsla, och en av våra starkaste, har Frida Hylander, legitimerad psykolog som driver nätplattformen Klimatpsykologerna, förklarat tidigare för TT.
Skam har som funktion att få oss att anpassa oss till gruppen, den är en reglerare för sociala spelregler. Den gör ibland att vi ändrar beteende, men det är inte säkert att vi alltid anpassar oss, det kan bli så att vi bara skäms och gör saker i smyg i stället, förklarar hon.
Källa: TT
