Trots att ekonomin stabiliserats sedan krisen ser segern ut att gå till konservativa Ny demokrati, som lovar skattesänkningar.

De senaste fyra åren har inte direkt varit en lätt match för Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans Syriza.

Den ekonomiska krisen hade redan pågått i sex år när den karismatiska socialistledaren gjorde braksuccé i valet 2015. Utmaningarna kom omedelbart. Grekland beviljades ett tredje stödpaket för att förhindra ekonomisk kollaps – men det kom med tuffa villkor om åtstramningar, som lägre pensioner och skattehöjningar.

Tsipras, som gick till val på att stå upp mot ”trojkan” EU-kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken, tvingades till smärtsamma eftergifter.

Nu, ett årtionde sedan krisen slog till, har ekonomin återhämtat sig något. BNP växte med knappt två procent under 2018, och vid årsskiftet hade arbetslösheten sjunkit från nästan 30 procent 2013 till strax under 20 procent.

Landets absolut största problem är dock den stora statsskulden, som ligger på 180 procent av BNP, vilket är högst i hela Europa, säger Stefan Westerberg, ekonom vid Stockholms handelskammare.

Hårdare mot brott
Missnöjet med Tsipras stod klart efter valet till EU-parlamentet i maj, då bara 24 procent av rösterna gick till Syriza. I stället gick det liberalkonservativa partiet Ny demokrati starkt framåt och fick 33 procent.

Utmanad av parlamentet utlyste Alexis Tsipras nyval – bara dryga tre månader före mandatperiodens slut i oktober.

Ny demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis går till val på löften om skattesänkningar för småföretagare och medelinkomsttagare – den grupp som drabbats hårdast av Syrizas skattepolitik, säger Gerasimos Ratzounis, analytiker vid Kapa Research.

Mitsotakis är också marknadspolitiken personifierad. Han satsar också på att utlova mer säkerhet – hårdare tag mot brottsligheten och mer resurser till polisen.

Namnbytet blev droppen
Stödet för Syriza har också naggats i kanten av en till synes banal fråga – ett namn.

I januari 2019 enades det land som tidigare hette Makedonien och Grekland om att gräva ned stridsyxan i den konflikt som rått mellan grannländerna sedan Jugoslavien upplöstes 1991. Makedonien blev Nordmakedonien – en eftergift till Grekland, som länge motsatt sig namnet eftersom det delas med en region i norra delen av landet.

Överenskommelsen, kallad Prespaavtalet, hyllades som historiskt och efterföljdes av en uppmärksammad premiär när Tsipras besökte Nordmakedonien som första grekiska premiärminister.

Men sex av tio greker motsätter sig avtalet, rapporterar tidningen Kathimerini , och Ny demokrati röstade mot förslaget i parlamentet.

Prespaavtalet kanaliserade missnöjet med Tsipras och öppnade dörren för Ny demokrati att locka till sig väljare som drabbades hårdast av krisen – låginkomsttagare, säger Gerasimos Ratzounis.

Nazister backar
Väljarna överger Syriza på vänsterkanten – men de högerextrema vindarna tycks också ha avtagit i Grekland.

De nynazistiska Gyllene gryning tappade nära 60 procent av sitt stöd i EU-valet i maj och förlorade en av sina tre platser i EU-parlamentet.

Måhända beror nedgången på att valet sammanföll med en uppmärksammad rättegång som inleddes i april. Flera medlemmar ur Gyllene gryning står åtalade för mordet på den antifascistiska rapparen Pavlos Fyssas 2013.

En av dem är parlamentsledamoten Yiannis Lagos, som i maj valdes att representera partiet i Bryssel.

Inga opinionsundersökningar visar att Gyllene Gryning riskerar att falla ur parlamentet. Men deras attraktionskraft har avtagit eftersom de inte längre åtnjuter nyhetens behag. Folk anser inte att de är mer än ett missnöjesparti utan konkreta lösningar, säger Gerasimos Ratzounis.
Fanny Hedenmo/TT