Valdeltagandet fortsätter att öka men andelen röstande varierar mellan olika befolkningsgrupper. Utrikes födda, personer med lägre utbildning och personer med funktionsnedsättning röstar exempelvis i lägre grad, visar siffror från SCB.
Nyligen presenterade SCB sin analys av fjolårets valdeltagande. I riksdagsvalet utnyttjade 87,2 procent av de röstberättigade sin rösträtt. Kvinnor och män röstar totalt sett i ungefär lika stor utsträckning, däremot framträder skillnader om man även ser till ålder. Kvinnor i åldrarna 18–29 år röstar i större utsträckning än unga män, medan det motsatta gäller för äldre över 75 år. I båda fallen är skillnaden runt 6 procentenheter.
Hos personer med högskoleutbildning var valdeltagandet hela 15 procentenheter högre än hos dem med endast förgymnasial utbildning. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda var ännu något större, 90 respektive 74 procent. I båda grupperna ökade valdeltagandet jämfört med 2014.
Bland personer med funktionsnedsättning var valdeltagandet 6 procentenheter lägre än för övriga befolkningen. Det gäller främst personer med synsvårigheter eller nedsatt rörelseförmåga samt personer som lider av stark oro och ångest eller har stora problem på grund av dyslexi eller dyskalkyli. Neuropsykiatrisk diagnos och gravt nedsatt aktivitetsförmåga har också visat sig vara en orsak till att avstå från att använda sin röst.
