Dona Hariri kom tidigt underfund med att det juridiska fältet inte såg ut som hon föreställt sig.
Mycket handlade om arvoderingar och exkluderande mingel.
– Jag bestämde mig för att skippa det där och göra det på ett sätt som speglar min moral och mitt samvete.

Allt hänger ihop. Som det här med flykten, att skapa ett tryggt rum – och framförallt att hålla koll på sina juridiska rättigheter.

Född i Teheran av irakiska föräldrar kom Dona Hariri med familjen till Piteå i början av 90-talet, när hon var tre år.

Flykt formar människor

Mycket har hunnit hända sedan dess. Men minnet av att åka omkring på en spark i den norrbottniska småstaden är stark och förknippad med värme.
Sedan kom förändringen, eller ”min första stora sorg i livet när mina föräldrar började packa”, som Dona Hariri själv beskriver det.

Flytten till Österängen utanför Jönköping blev inte bara en ovälkommen förändring, utan också en påminnelse om att se annorlunda ut, äta annorlunda. Det upplevde hon aldrig i Piteå.

– Vi som har flyktbakgrund får ofta frågan: Minns du flykten? Eller minns du kriget? Men jag kommer inte ihåg någonting av det – men flykten och kriget har samtidigt format allt. Det formar också nästa generations barn, säger hon.

Hennes föräldrar hittade aldrig riktigt hem. Dona blev uppmuntrad till att skaffa vänner, men inte ha djupare vänskapsband. Ha relationer, men inte för starka. När Saddam Husseins regim föll i Irak år 2003 blev det oroligt hos familjen Hariri i Jönköping.

– Jag var i skolan, och när jag kom hem hade mamma packat väskorna och förklarade att det var dags att flytta hem till Irak.

Men på biblioteket i Österängen, bara ett stenkast från det nya hemmet, hittade hon en fast punkt och en inspiration: Biblioteket och bibliotekarien Birgitta som lade undan böcker som hon visste att Dona ville läsa.

Den stora flyktingströmmen

Hösten 2015 kom den stora flyktingströmmen från Syrien. Delar av strömmen nådde ända fram till Stockholm och på hösten fylldes tågstationen av vilsna människor på flykt.

Dona Hariri fick höra talas om det. Hon åkte snabbt dit och lät människor veta att hon är jurist och att hon var beredd att hjälpa till. Hon berättar om hundratals människor som sökte svar på sina frågor.

– När jag kom dit insåg jag ganska snabbt att jag behövde gå in här med min kunskap. Folk frågade om sina rättigheter, eller för vem de ska gömma sig för. Men det blev svårt att hålla det professionellt, berättar hon.

Med hjälp av en Facebook-grupp föddes Jurister på Stockholms central. Gensvaret lät inte vänta på sig. Snart fanns sju jurister som behärskade olika språk på plats och Dona Hariri kunde andas ut en stund.
De skickade en bild tillsammans med ett meddelande: Nu kan du vila ut.

Hösten övergick till vår. Det blev sammanlagt 220 dagar på tågstationen för Dona Hariri.

– När man startar en folkrörelse, som Jurister på Stockholms central var, så är tillsammansskapet styrkan. Vi avlastade varandra. Man håller ett visst tag, men psykiskt kan det vara påfrestande. Men jag kände ansvaret och stannade kvar tills det inte kom någon mer.

Olovlig cykeltur

Dona Hariri har gett sig själv i uppdrag att ta juridiken till sin förort. När hon skrev Fatta lagen! hade hon sitt gamla gäng från uppväxtåren framför sig – ungdomar från ett socioekonomiskt utsatt område, där folk antingen inte haft råd att köpa en bok eller där det kulturellt inte faller sig naturligt att läsa.
För den som till exempel funderat över vad egenmäktigt förfarande är för slags brott, får svar på det på ett tydligt sätt.

Om du hittar en cykel i ett dike, tar den, cyklar en sväng och sedan lämnar tillbaka den – då har du gjort dig skyldig till just egenmäktigt förfarande.

Knyta ihop säcken

Annars är förhållandet mellan Dona Hariri och ordningsmakten inte alltid helt okomplicerad. Fatta lagen! är personligt hållen, där hon plockar exempel ur Sveriges rikes lag och ger vardagliga exempel på situationer som kan uppstå.

– Jag försöker vara tydlig med vad jag tycker och vad lagen säger. Men just kapitlen med polis och väktare fick vi jobba extra med, eftersom jag bär med mig erfarenheter där polisen använt sig av omotiverad maktutövning. Boken är annars helt ocensurerad och innehåller verkligen vad jag tycker.

– Fatta lagen! går helt i linje med allt jag gjort tidigare. Det har varit lite som att knyta ihop säcken.

Programledare på SVT

Redan som juridikstuderande var Dona Hariri programledare för Justitia på SVT. Ett av programmen handlade om det uppmärksammade Instagram-målet, där två unga tjejer i Göteborg startade ett konto där de lade ut bilder på unga personer med svårt nedsättande kommentarer. 
Tjejerna blev dömda för grovt förtal.

Under de senaste åren har Dona Hariri även gett gratis juridisk rådgivning i Husby utanför Stockholm. Hennes engagemang, både med programmet Justitia och rådgivningen i Husby, har inte alltid fallit i god jord hos delar av juristkåren. Hon har fått veta att man inte ska förenkla någonting så anrikt som den Svenska lagen. Eller att förmedla sina expertkunskaper gratis.

– Jag tror ju på att juristen ska vara en bro mellan medborgarna och rättssamhället. Alla ska veta sin rätt. Juridik är inte bara paragrafer utan framförallt jämlikhet, säger hon.

Namn: Dona Hariri 
Född: 1988 i Teheran av irakiska föräldrar. Kom till Sverige och Piteå när hon var tre år. Bott numera i Stockholm.
Bakgrund: Grundare av Jurister på Stockholms central under den stora flyktingvågen hösten 2015. Programledare för SVT:s program Justitia. Människorättsjurist, föreläsare, författare och moderator.
Aktuell: Kommer i höst ut med boken Fatta lagen! Ett urval med personliga kommentarer från Sveriges rikes lag, riktad till unga vuxna och uppåt i åldrarna.